betarefamiljer, hvilka vid sista eldsvådan i Red bergslid förlorade sin oassurerade egendom. Återigen ett bevis på den vackra anda, son råder inom vår arbetareförening, hvilken redan kunnat vid flera tillfällen räcka de af olycka hemsökta en hjelpsam hand genom att tillämpa sin egen grundvalsprincip: många bäckar små göra en stor å. Arbetareföreningen i Malmö frade i söndags sin första årsfest, hvarvid äfven den nya festlokalen invigdes. Salen, som med sina tvenne rader gallerier är beräknad att rymma 1600 personer, och som var fylld ända till trängsel, hade för tillfället blifvit omsorgsfullt prydd med sköldar, flaggor och vimplar i de skandinaviska färgerna. I fonden öfver den i blått och gult klädda talarestolen var anbragt en dekoration, föreställande en fana med en bikupa inom en eklöfskraus; deromkring lästes: Malmö Arbetare-Förening och inunder årtalet 1868. Midtemot sågs en stor sköld med konung Oarl XV:s namnschiffer under kunglig krona. Salen var väl upplyst med gaslågor, ett par höga kandelabrar vid talarestolen samt kulörta lyktor, hängande i grandungar. Fönstren voro illuminerade med ljus, anbragta i bågar, klädda med grönt. På goltfvet stod en dubbel rad lummiga lagerträd. Det hela tog sig ganska godt ut, ehuru salens målning ännu icke var fullbordad. Bland inbjudne främlingar hade blott två infunnit sig, nemligen förmannen för Kjöbenhavns arbetareförening af 1860, redaktören C. W. Rimestad samt ordföranden i Kristianstads arbetareförening, redaktören Möllersvärd. Sedan dessa och de inom staden inbjudne voro samlade, öppnades festen enligt förut utfärdadt program med Heffners kör: Låt dina portar upp,, hvarefter v. ordföranden, redaktören Björling, framsade en för tillfället författad prolog. Nu följde ett par musiknummer, hvarpå borgmästaren Malmborg höll ett kort invigningstal, deruti hufvudsakligen uppdragande en jemförelse mellan de egentliga s. k. arbetarnes ställning nu och för 30 år tillbaka. Sedan åter några musiknummer blifvit föredragna, redogjorde oråföranden, skolläraren Forsen, i korthet för föreniogens verksamhet under det gångna året, uppläste några anlända helsningstelegrammer (från Sundsvalls, Eskilstunas, Linköpings, Motala och KONG arbetareföreningar eller deras ordförande), ställde några ord till de inbjudna gästerna, och slutade med att uppmana till ett niofaldigt lefve för konungen. Härpå sjöngs folksången och Hör oss, Sveal Sedan ordet förklarats fritt, framförde hr Rimestad i vackra och värdiga ordalag en varm helsning från den kjöbenhavnska arbetareförevingen, hvärpå festen afslutades med musik. (SNÄLLP.)