Aftonbladet – 5 januari 1869, sida 3

blif alltid hederlig karl, äfven om det ingens ting ipbringar, ty det är alltid bättre att vara ärlig än afundad. Gå och var vid godt mod; frukta Gud så går dp säkert, var anspråkslös, så går du stadigt och tag denna lik från den heliga jungfruns af Carmen altare, så behöfyer du ej frukta några faror. Farväl, vi återse hyarandårg här eller i en annan verld. Med dessa ord vände han sonen ryggen, skyndade tillbaka BPpreg berget och fördjuade sig i skogen. Då han om aftonen åter3 till sin boning yar han glad.och lugn som vanligt. SJETTE KAPITLET, Don Pröspero har ännu en gång lyckan med sig, Ett år hade förgått men medfört föga förändringar i de omständigheter och hos de perspner, omkring hvilka vår berättelse vänder sig. Kanske likväl att Rosas kinder förlorat sin friska rodnad och sina klara färgskiftningar. Vicente hade, som han ämnade för att förkorta sin tjenstetid, åtföljt de till Cuba destinerade trupperna. Vid mitt lift Den envisa flickungen skall väl nu bli sjuk för den der fördlömda skeppsskorpätarens skull, sade mäster Curro ett par gånger. Det tror jag ejo, svarade hans hustru; min far sade alldeles detsamma om mig, men jag blef icke sjuk. Curro blef då alltid otålig, vände henne egen och gick att sköta sina sysslor, gnonde; Moder nu skall jag giftas, He icke på mig så; Ty jag har fått en brudgum Bom förstår trumma slå: Och Rosa, på sin sida, sjöng och gret och gret och sjöng hela dagarne;