Aftonbladet – 5 januari 1869, sida 2

— Den svenska nationalsångarqvartetten, i hvilken hrr Ellberg, Ryberg och innu två andra sångare deltaga — på sin tid var hr Hafgren också med — har allt sedan Pariserexpositionen i fjol vistats i utlandet, der den gjort vidstäckta resor och låtit höra sig i en mängd städer, alltid med mycket bifall. En landsman har lemnat oss ett par tyska tidningar, i hvilka nationalsångareqvartettens uppträdande omtalas, och det är oss ett nöje att meddela de tvenne tidningarnes omdömen. Kasseler Zeitung för den 28 Nov. yttrar: Vår andra abonnementskonsert erbjöd. en ovanlig konstnjutning. Den inleddes med Men delssohns herrliga Wecrestille und gläckliche Fahrt och fortsattes med tre föredrag af den svenska sångareqvartetten, hvars medverkan konsertdirektionen förskaffat sig. Det rykte, som föregått dessa qvartettsångare, har sagt fullkomligt sannt. Det sköna, harmoniska samverkandet, hvari hvarje stämma gjorde sig präktigt gällande, det unde. bara pianot, hela det konstnärliga föredraget, kunde ej förfela att göra det djupaste intryck. Redan efter första qvartetten hade gästerna alldeles vunnit det talrika auditoriet, som egnade den mest spända uppmärksamhet åt de derefter förekommande numren och skänkte dem sitt lifligaste bifall. Derpå följde Spohrs Concertante — — — I Heidelberger Zeitung läses: Vi hade i går den 15 Oktober det nöjet att höra den svenska sångareqvartetten. Voro våra anspråk ganska högstämda med anledning af det rikliga beröm, som från många håll kommit de svenska sångarne till del, så måste vi tillstå att de voro vida öfver det beröm de erlällit. I sansiklangens renhet torde väl svårligen något skönare få höras och i detta hänseende påminner sångarqvartetten om den ryktbara Beckerska stråkqvartetten. Ehuru alla rösterna äro af lika stark och vacker utbildning måste: vi dock särskildt framhålla tenoren, hvars toner ljödo så rent och klart som klockklang. De flesta numren voro svenska sånger och folkvisor; något enformiga understundom ega de dock sina stora skönheter och det drag af vemod som ofta genomgår den barnsliga visan är af oemotståndlig verkan på vårt sinne.