Aftonbladet – 2 januari 1868, sida 3

Sp RE VT OR VARVAS VUIRRURAUVSRVUER RU: på (Bref till Göteborgs Handelstidning.) (Forts. fr. torsdagsbl.) Men är härmed detta lands fanerogamfora till alla sina detaljer känd och undersökt? Ehuru Vi tio bss ej begå något fel, om vi antaga den nu vara lika väl känd I som hvilket som helst annat lands, anse vi dock ingalunda otroligt, att en eller annan ärt hittills tindgått uppmärksamheten. Vi stödja denna vår förmodan på det egendomfp )liga i sättet för en mängd arters förekomst: inskränkta till stt ytterst litet och begränsadt område, söker man dem förgärtves i kela grannskapet och på andra likartade ställen. Den tanken tränger sig ovilkorligt på den -uppmärksamme betraktaren, att vi, här hafva ; framför oss lemiingärne; fragmenterna af en förgången rikare och yppigare vegetation, är hvilken några representanter på spridda, särf deles gunstiga lokaler lyckats ännu till. våra ua dagar fortsätta kampen mot ett oblidt kliI itat — men höru länge? ; Det var emellertidej de högre växternä, som hufvudsakligen togo botanisternas upp; märksamhet i anspråk, utan denna egnades fastmer åt de lägre: mossor, lafvar, alger och svampar. Mu det ethellertid vara no jatt här blott omhämna, ätt — isyntierhe af. dö tvenne förstnämnda — stora massor blifvit hemförda, bland hvilka förefinnas många. rariteter. .och--hittillsi -dessa trakter ej observerade arter, så att äfven i detta afj seende utan gersägelse kännedomen -om de j orktiska trakternas vegetation vunnit en bei tydlig och ej värdelös. tillökning: Att af algerna störa skögar af gigantiska former at: träffades, Har redan i ett föregående bref I omtalats, hvadan här blott må tilädgas; att i detta äfven, märkligt nog, var förhållandet i de alla nordligaste delarne, hvarest qvarliggande is ofta nog endast en ytterst. ringa itid al året ej så godt som totalt förhindrar -ljusets tillträde. Vidare må tilläggas, att! .de högre, köttiga svathparne visade sig i ett .i visserligen ej stört; dock i förhållande till) landets höga läge opåräknadt abtal af arter; Så t. ex. kunde det ej undgå att väcka en viss grad af förvåning, då den äkta, veritabla champignonen (Agaricus campestris) i i vackra exemplar anträffades, och att den ej. . genöm sin örflyttniog mot norden förlorat . , något i smakens finhet, kan jag af egen erI farenhet intyga. ; I -Uppträda således de större -svathparne ) ji en oväntadt stor mängd, så är ett möt: isatt förhållande rådande med de lägre, i: Ihvilka såsom små fläckar eller punkteri I pliga visa sig på lefvande eller döda växtdelar och ej sällan förorsaka värdplat,tans siukdom eller död, Dylika, som i j våra trakter äro ytterst talrika, saknades här nästan helt och hållet, och detsamma synes. äfven i märkvärdigt hög grad vara förhållandet med de itikroskopiska örganismer (oafgjordt om växter eller djur), utan ; hvilkas närvaro och tillhjelp enligt den bern i römde Pastenrs alibekanta försök hvarje jäsi ning eller förruttning i natureH Ar omöjlig. Då man på senare tider äfven börjat idessag organismer söka orsaken till en mängd sjukg domar och farsoter bland menniskorna, och n då Spetsbergen utmärka sig genom en när stan tötal frånvaro af en mängd sjukdomar 1 til å f t a t t Bryr SN — äfven sådana, som man skulle förtnofa lätt framkallas ar eu Kallt och rått klimat I (t. ex. snutva, hosta o. s. v.) — så lofvade direkta undersökningar i denna riktning re; sultater af ej ringa intresse. Vårläkare omBord företox sis äfven dylika; dervid med ; goda råd vägledd af Pastetr, livilken för j dessa observationers anställande uttryckt ett ( lifligt intresse. En mängd glaskolfvar medtå fördes, i hvilka före afresaft jksbara ämnen blifvit inlagda och hvilkas halsar BH fillÅ smälta, sedan genom de inneslutna ämnenas te uppvärmning man var förvissad, att alla dy-i5 lika; möjligen närvarande småorganismer blift: vit dödade. På Spetsbergen öppnades dessa kolfvar och tillsmältes efter entid på nytt, !y sedan luften till dem haft tillträde. Min afte sigt är ej här att gå observatören i förväg genom att meddela detaljerad redogörelse för S de resultater, till hvilka han härigenom kom, men jag kan dock ej underlåta att nämna, dh att utgangen nästan totalt bestyrkte det förut u gjorda antagandet. Det nämndes nyss, att den nuvarande vegetationen föreföll såsom les beau restes af en föregången yppigare Vegetation. Detta är ej kun en Talemaade, utan man bar all anlednin att antaga riktigheten häraf, då man er,: iorar sig den växtlighet, som enligt de i klipto porna uppbevarade växtaftryckens vittnesti: börd häri fordna tider förefunnits. Att med af dennå yppigare vegetation äfven följt en helt dj annan djurverld, än den nu här befintliga, är sjelfklart. Detta bevisas äfven på det tydligaste genom de. dokumenter, som ur klippornas arkiver blifvit framletade — dokumenter, som äfven torde visa, att dessa öar i geologiskt afseende kunna täfla med de snart sagdt hvilket annat hittills undersökt land som helst. : Att här meddela en framställning af växtoch djurverldens historia på Spetsbergen och de Beeren-Island öfverstiger emellertid alldeles mina krafter, isynnerhet som ej blott alls de ander sommaren sammanbragta, utan äfven en betydlig del af de genom föregående expeditioner hemförda samlingarne ännu ej blifvit noggrannt undersökta och bestämda. Må 1) derföre här blott i största korthet antydas några af de under året vunna resultaterna, hvilka äro af den beskaffenhet, att de omelelbart, utan detaljundersökning, talla i ögonen. I främsta rummet torde då böra nämnas len rika samling af växtlemningar, tillhöranle stenkolsperioden, som hemförts från Bee2). en-Island, en samling af desto större vigt ch intresse, som nägra få, otydliga fragmener af Lepidodendra, af engelsmännen hem örda från arktiska Amerika, hittills utgjort let enda, ytterst ofullständiga materiel, som nan från polartrakterna egt för bestämmane af klimatförhållanden, vegetation o. s. v.4) 1 nder nämnda vigtiga period af jordklotets istoria. Huru artrika de gjorda insamlin-) arne af stenkolsflorans växter äro, kan viserligen för närvarande ej afgöras; men mer n troligt är, att antalet af arter, som vi rån dessa längesedau hänsvunna tider häri-. enom komma att lära känna, är större än et. som nn framsvältor ot Ef I PD CS S;