Det gick ut! sade hon. Ja, det gjorde det!s svarade mrs Courtenay helt belåten. Nå, Dora, sade mr Templemore och drog henne bort med sig, du sade att vi inte saknade dem — månne väl de sakna 0ss? Kanske göra de det och kanske göra de det inte,, svarade Dora näbbigt; men för sig elf tänkte hon med ett leende, som lyste af sällhet: Jag tror att vi skola bli lyckliga allesamman ! Men sällheten är tyst och behöfver ej några ord, och Dora sade icke heller något af allt detta. SLUT.