denne man hit? — hvem bad honom komma hit? Det låg någonting så förtvifladt i hans blick och ton, att Jacques tog ett steg tillbaka och i sin ögonblickliga rörelse glömde den förkärlek för doktor Petit som han delade med alla de andra tjenarne. Doktor Petit botade miss Moore och skötte äfven mademoiselle Eva i början; men nu är det doktor Leroux som sköter henne. När var han här? Han gick för fem minuter sedan.n Mr Templemore gjorde icke några flera frågor; utan gick vidare. Den aggande tanken: Petit har mördat henne, och sjelfve Leroux kan iote rädda henne; -:jag har kommit för sent!, genombäfvade honom, likt ljudet af en dödsklocka. Han gick in i buset, tog vägen till skolrummet, deritfrån in i Doras salong och gick uppför trappan till det rum som Eva en gång hade delat med sin guvernant, Han öppnade mycket försigtigt dörren till barnets rum. Han ville icke att Eva skulle bli öfverraskad af hans plötsliga åsyn. Nattlampan spred ett matt sken öfver sjukrummet, några vedträd brunno långsamt ikaminen; men mr Templemore kunde dock se Evas lilla hvita säng i andra ändan af rummet, Han gick sakta fram till den. En lung, regelbunden andedrägt sade honom att barnet sof, Han lutade sig försigtigt öfver henne, Lång, skarp och forskande var denna blick. Plötsligt slog Eva upp ögonen. Mr Templemore stod alldeles stilla, Hon betraktade honom med en halft förvånad blick, som kämpade med sömner; gerpå bliokade hennes ögenlock, ögonen tillslötos, och hön föll åter i en sund sömn. Med en suck af lättnad vände han sig bort, Eva var räddad och han visste det,