te författarenamn. Vi ha sa länge saknat en estetisk tidskrift, som kunde göra anspråk på aktning och erkännande, att vi måste vara skyldige utgifvaren tacksamhet, t för det att han sig det mödosamma aloch svåra, men säkerligen också tacksamma värfvet. UTRIKES, dd t 4 t e 1 SPANIEN. Å d 4 f b j Enligt skrifvelse från Madrid till Mmorial diplom. har det varit amiral Topete, som vid utbrottet af oroligheterna i Cadix pr telegraf uppmänat hertigen af Montpensier att begagna ögonblicket för att tillbjuda regeringen sin hjelp och åter träda fram på skådeplatsen. Topete förde för någon tid sedan hertigliga I familjen till Lissabon på krigsfartyget Madrid .Joch skall vara en personlig vän till hertigen. I Mohtpensier efterkom hans uppmaning och hade redan sjövägen lemnat Lissabon, då un-)derrättelsen om undertryckandet af resningen i Cadix inträffade. 7Provisoriska regeringen beslöt nu skyndsamt att låta ett örlogsfartyg afgå till Cadix för ntt möta hertigen och förmå honom att. vända tillbaka. Enligt Constitutionnels Madrid-korrespondent skulle Serrano, Topete och Figuerola vara för hertigens af Montpensier kandidatur, Prim deremot afvogt stämd emot den, och Olozaga skulle ej hysa några svårigheter vid att öfvergå på Dertigens sida. Saasta skulle enligt samme korrespondent luta at ett konungadöme under Espartero på lifstid och Rivero skulle också vara böjd för detta arrangement. Den stora massan af folket säges också sluta sig till den af många tidningar understödda Espartero; atfärsmännen och medelklassen vore deremot för Mont;pensier, hvilkens kandidatur bekämpades af .klerus, moderados och neos. Dessa uppgifter äro så tillvida af intresse, att de lägga i dagen de åsigter och önskningar, som äro : ådande i de officiella kretsarne i Frankrike. — Times korrespondent i Madrid har der-! mot i regeringskretsarne fått veta, att man , blifvit högst förvånad öfver att hertigen vå-: gat resa till Spanien, hvarför också order ärdats att förmå honom. att resa sin. väg, nödfall med tjenliga medel. 1 Ett karlist-band har uppträdt i en liten: by, der det fordrat penningar och lifsförnö-; denheter; bandets anförare var en f. d. galerslaf. I Leon har en carlistisk sammansvärjning blifvit upptäckt och de på gatorna uppkli-, strade ale plakaterna blefvo borttagna utan att lugnet stördes. ITALIEN. De påfliga myndigheterna ha åter den 141, dennes dömt två deltagare i 1867 års händelser, Ajani och Lurzi till döder. De öj rige anklagade, omkring 20 till antalet, ha blifvit dömde till kortareeller längre fängelsestraff. Vid underrättelsen om denna dödsdom hölls den 15 dennes i Florens ett stort folkmöte på Piazza dindependencia, på hvilket man beslöt att genom en deputation uppmana regeringen att lägga sig ut för de båda till döden dömde. Italienska regeringen har beslutit, att Rossinis lik skall töras från Paris till Florens och högtidligen bisättas i det italienska Pantheon i kyrkan Santå Croce vid sidan af Michel Angelo och Dante: GREKLAND. Händelserna i orienten gå brådstörtadt framåt. Grekland har upptagit den utmaningshandske, som Turkiet kastat åt det senom att med kanonskott förfölja ett fartyg under grekisk flagg ända till Syras hamn. Två krigsfartyg skola begifva sig till dessa arvatten för att skydda denna grekiska hamn, vilken i strid mot folkrätten blokeras af den g urkiska eskadern utan förutgången krigsrklaring. Makterna skicka äfven dit krigsartyg. Hittills har nämnda eskader, som vestår af endast fem fartyg, kryssat omkring in, utan att våga förhindra de grekiska far-an ygen att anlöpa Syras kust, men af ett te-PC egram från Konstantinopel erfar man, att Porten ämnar sända förstärkningar till Aripelagen. Andra underrättelser, hvilkas till-F örlitlighet det dock är svårt att bedöma, ala om, att Turkiet bereder sig på att göra tt infall på det grekiska fastlandet. Å andra idan, skall Grekland ämna påbjuda en utkrifning i massa och sammandraga betydliga tridskrafter på de Joniska öarne för att kunna andstiga på kusten af Epirus. NORD-AMERIKA. Senaten och representanternas hus ha anagit en bill som tillåter reorganiserandet af nilistrupperna 1 de af Sydstaterna, som rhållit tillåtelse att vara representerade i ongressen. Köln. Ztg. har följande underrättelser anående kriget mot indianerna: Guvernören rawford i Kansas har till sitt förfogande 500 man kavalleri och lika stor styrka inunteri, således 3000 man. I Fort Wallace gger dessutom en del af ett regemente såom reserv och en temligen stark afdelning ommer från sydvest för att ansluta sig till eneral Sully, hvilken rörer sig söder-ut åt rkansasoch Canadiafloderna. Det berätD is, att äfven ett betydligt antal indianer kall ansluta sig till expeditionen. De nämnärdaste fiendtliga stammarne äro Arapaoes, Apaches, Kiowas, Comanches och ett landadt band, kalladt Dog Soldiers. Bland e sistnämnda äro många hvita. Dog Sol-, iers äro spridda kring floderna norr om ku moky Hill och komma under vintern för-Lo odligen att hålla sig norr om jernbanan. År e andra fyra stammarne äro söder om Ar20 ansas-floden, der de under vintern skola mi ygga sig hyddor. De äro 3till 5000 man sti arka, alla väl försedda utom med sina bå. wr och knifvar äfven med musköter, revolSi! ers och ammunition. General Sheridan skall ersonligen kommendera expeditionen. PlaDn är att angripa indianerna i deras vinltt rqvarter, förstöra deras hyddor och allde-i s. egendom, konfiskera deras vapen och inga alla dem, som komma undan med lifet, att lefva på reservationerna nedanför rkansas. Expeditionens mål blifver för-) Ku odligen Sand Plains, och denna punkt bör ull unna tjena till basis för provianteringen. eneral Sheridan har ett stort förråd af609. itrahästar.och den bästa utrustning, som. 1 igonsin blifvit afskickad till slätterna. Om! hel te OG -gå AP he gg SRK ANAR dan Öd nn in: skylla ha. gift. oiyt mon niielan. stilla act IE