Aftonbladet – 23 december 1868, sida 2

I hålv, tillade hon och höjde sin röst till sitt I lilla älsklingsskrik. ), Bästa mamma, svarade Dora och såg helt road ut, vi kommo ju öfverens om att I vi behöfde en förändring — och du kommer ju i båg, att Les Roches var ett ohyggligt ställe etter hvad som hände med stackars tant Luan. Och det här är för öfrigt ett rätt trefligt ställe och inte något ohyggligt hål, såsom du mycket obeskedligt kallar det. Hvarföre reste vi inte till Irland ? frågade mrs Courtenay. I Irland har jag lefvat I mycket lycklig med min salig man och Paul och dig, ja, med stackars mrs Luan också. Och det är alldeles orimligt att vi skola lefva här på det här ömkliga lilla stället, då vi kunde bo på Deenah! Den var min svågers egendom och är nu din mans; och det är alldeles orimligt att jag aldrig har sett det och ännu mera rimligt att vi skola betala hyra här, då vi ba ett vackert hus,som står ledigt och väntar på 0ss. Nå ja, mamma, när mr Templemore kommer vc ser efter oss, skola: vi resa till Deenah. ö Men mr Templemore kommer inte, och han skrifver inte heller, och du skrifver inte till honomp, sade mrs Courtenay och vaggade tram och tillbaka på stolen af harm och förvåning. Jag har då aldrig hört på maken — nej, minsann om jag det har, Dora, tillade hon med all den stränghet hon kunde lägga in i sina ord, och den var ganska rioga. Du har betett dig riktigt illa mot din man. Dora tycktes vara mycket road, skakade på sitt ljusa hufvud och såg hela tiden ut som en yster. flicka, som: gjort något puts och nu njuter deraf; men det var några misstänkta krampaktiga ryckningar kring hennes ! mun äfven då hon skrattade; q