Aftonbladet – 22 december 1868, sida 2

UTRIKES. ENGLAND. Det berätt.s, att regoripgen ämnar i början af nästa parlamentssession i Febröari föreslå, att Habeas-corpus-akten åter skall träda i kraft i Irland. Redan för flera månader sedan ha alla personer, som befunno sig i häkte under suspensiousakten, blifvit försatta på fri fot, och hela Irland med undantag af Cork, den feniska rörelsens medelpunkt, befinner sig i,ett tillstånd af största lugn. : SPANIEN. Carlistöfversten Miramon, som arresterades i Medina-Sidonia den 17 dennes, har befunnits inneha republikanska proklamationer. Oroligheter hade utbrutit i nämnda stad. Times korrespondent i Madrid ger en föga gynnsam skildring af tillståndet der; han skrifver: Trots det att regeringen icke ett ögonblick inställt de kontanta utbetalningarna och banken, efter hvad det påstås, befinner g i en ypperlig ställning, vilja kredit och förtroende dock ej lefva upp igen... Orsåkerna dertill äro flerehanda, främst är minskningen i löpande myntet, föranledd af en massa rika familjers afresa till Frankrike, vidare de betydliga kostnaderna för inköp af lifsmedel m. m, till lindrande af nöden bland landtbefolkningen, slutligen också de betydligt minskade tuliinkomsterna. Hufvudorsaken till den starka efterfrågen efter penningar är och förblir emellertid paniken. Icke få menniskor utom de många som flytt ur landet gräfva ned sina penningar och sitt silfver och medan detta föregår i Madrid bevisar ankomsten af talrika främlingar från provinserna att man anser hufvudstaden för den säkraste orten. ITALIEN. Den turkiske utrikesministern Fuad pascha, som en längre tid har vistats i Italien för sin helsas skull, aflade i början af denna månad ett besök hos påfven Pius IX. Pall Mall Gazette berättar, att detta möte var mycket hjertligt. Hans hel. kallade de troendes herrskare sin meilleur ami bland Europas suveräner, och då Fuad pascha anmärkte, att sultanen beklagade, att han icke på sin resa genom Europa år 1867 hade varit i stånd att besöka Rom, svarade Pius IX leende: EHvem kan veta, om icke jag en gång söker upp honom i Konstantinopel? Ni vet väl, att Kristus skänkte mig hela verlden, att mitt rike sträcker sig till Dardanellerna och långt förbi dem, ehuru det icke derför hotar sultanen. I afseende på grannskap befinner sig hans höghet i samma ställning som jag; ty han har sitt Piemont i Ryssland, och jag har min tear i den-italienska revolutionen. Vi hotas begge af samma aror, och våra bröder på tronen följa samma jaktik mot korset som mot halfmånen. Er suverän tror dock åtminstone på sin profet, wvaremot de öfriga regeringarne i vår tid cke en gång tro på Gud. Från Florens skrifves den 9 dennes: Man notser här med spänd -väntan utgången af ny rättegång, ,som för närvarande handges i Rom. Afven denna angår händelna i Oktober 1867. Mer än 30 personer iro anklagade, men endast 20 befinna sig i len romerska polisens händer. , De mest ramstående bland dem äro Ajani och Sterini. Man torde minnas, att Rom den 25 Jkt. i fjol förklarades i belägringstillstånd. Polisen hade fått underrättelse, att en va,endepot fanns i Ajanis bomullsfabrik i Trarädd Genast efter belägringstillståndets ål ompani znaver till fabriken. , g strid uppstod mellan soldaterna amt Ajanis vänner och arbetare. Berättel-l: erna om denna strid äro så skiljaktiga alltfter den källa, ur hvilken de härflyta, att et är omöjligt att 1å någon säker kunskap m densamma. Visst är I 1, att man tred med stor. förbittring. På insurgenteras sida blefvo 13 dödade och ett stort anal sårade, på tråppernas 3 sårade, af hvilka vå sedermera aflidit. De vanliga grymhe-l; erna uteblefvo ej heller. En qvinna, Giuitta Tavoni,. hos hvilken Ajani hade sökt llflykt, mördades tillika med sin son. GREKLAND oca TURKIET. ; De officiösa franska tidningarne försäkra, ! tt makterna ännu icke, trots den vändning