Aftonbladet – 21 december 1868, sida 2

Article Image
ägot mer. . Melodierna äro enkla och ytterst opulära, och harmoniskruden har skänkts dem ned konstvan, frikostig, men tillika lätt hand. Uplandsflickan (orden af FPahlerantz) har h edan sjungits inför och hänfört en talrik hörarekrets. Ett mästerstycke i humorilenna gång ildt nämnas Naturbetrakelser,, Önskan i salongen, Diclythra fornosa, Der schlummernde Amor och Afonstämning.å ed Naitetid, dikt af Ilenrik Hertz, komp. för en röst och piano af holm. Abr. Hirsch. Redan i den berömde kompositör 9 förekommer denna sång, dock erinra vi ;ss som i går huru den omedelbart efter sitt vfentliggörande sjöngs hvart man kom och war den sjöngs hyllades som cn bland nästarens herrligaste ingifvelser. Man stanvar i förbindelse hos för! att han wu låtit den utkomma och spridas i förnyad ipplaga för att återeröfra tusende bjertan. Aldrig har det äkta skaplynnet af nordisk ;rotik tolkats mera rent och innerligt än i lenna genominspirerade melodi. ro sånger vid piane för basröst af Haifdans Kjoralf. (Stockholm. Abr. Hirsch. Pris 2 rdr rmt.) Då till de oförgängliga skatter, ör tidigt hädangångne norske tousks ler lifstiden sjelt utdelade, nu s den alltIden unhans ans många beundrare må n viss oro derför, att frånvaron al I gen kritik såsom ledniog åt utgi kunde göra sig temligen kä gällande: an offentliggör ju så gerna hvad som helst, lå man på titelbladet sätta såsom prydnad ett Pönstolrsntnin så aktadt och äradt som detta. Men härvidlag var faran eller restelsen icke stor, ty Kjerulfs ädla sjelfbeli lömande var en samverkan af skarpsinne och blygsamhet, stark nog ej blott att förbjuda honom att utgi fva, utan äfven att indra honom att dikta i andra stunder än han kunde göra det med hela sin själ ,enomeldad af skaldevärfvet; och tålde han ett konstverk hade det också egenskaper ofta 7 nog att förtjusa, alltid att vii aktning af andra. De nyntgilna arbetena gifva den vackraste bekräftelse härpå. De tre sångerna. aSaknaden, (Runeberg) cEremiten (v. Eichendorf) och aSkeppet (Charles Mackey) äro samtligen utmärkta så till innehåll som form. Det ärjblott skada att detalltför exklusiva tonläget till en viss grad måste minska den utan detta förhållande säkerligen skulle tillvinna sig. Ännu mer uppmärksamhet är sångens vän skyldig Troubadouren, Romance af Welhaven for Solo med Chor og Pianoforte af Halfdan Kjerulf, m likaledes i dessa dagar och af samme rläggare utgifvits. — Tenorpartiet (Bernard de Ventadour) är synnerligen tacksamt genom skildrande melodi, djupt känd stäl ning och anslående effekter, och då vi härtill tänka oss den fyrstämmiga kören och ackompanjemangets yppiga arpeggiato med konstnärlig uppfattning och omvårdnad utförda, ana vi i det hela ett verk af sällspord skönhet och rikedom. Här liksom i aSerenade ved Strandbredden har tonernas skald ett ovärderligt stöd i ordens. Vi rekommendera arbetet på det enträgnastei de konsertgifvande artisternas benägna åtanka; de kunna svårligen rikta sitt program med ett Jä hummer med större inre kriterier att det, värdigt återgifvet, måste på det lifligaste anslå åhörarne, Sånger vid piano af G, (Stockholm. Abr.sk Lundqvist. Pris 2 rdr 50 öre.) Den ädle, rikt utrustade tonskalden, har adt minne i svenska hjertan, ch det är med vemodblandad glädje man å hättets titelblad igenkänner de sköna anedräge likasom i. dess innehåll den innerliga, rena anden. De tondikter som här reko.uma äro: aI rosens dott, aJulvisan, För evigt., Hemlängtan, wIHan vill det sån, Julklockorna, psalmen 451, O säg mig, ;vanens sång, samtliga med deras födelseår uppgifvet. Den dödsaning som utgör srunddraget i några bland dessa sånger är lgad at mildt religiöst allvar; till åtskilliga iro orden äfven prins Gustafs ve och let hela blifver af många skäl omisskänneigen poesi. Bib:iotek för qvartettsångare, samling af 200 sånger för fyra mansröster af de flesta svenska och norska samt de bästa utländska tonsättare. Band 1. II:t 1—8 inne hållande 100 sånger. (Stockholm. Abr. Lundqvist. Pris 4 rdr rmt.) Vi hafva vid mer än ett tillfälle på det varmaste vitsordat det förtjenstulla i detta nusikföretag, som för famöst billigt pris småvingom samlar en verklig skatt åt qvartettängaren. På bandets omslag vittnar regitret om synnerligen godt urval af innehålll5 och vi äro öfvertygade att boken skall vinna d tt stort antal afnämare och prenumeranter såväl bland genrens utöfvare, som äfven i de nånga familjer eller sångsamfund, af hvilka len alltid varit och fortfarande är högt uppbuen. Samlingen förijenar intresse irikt mått väde genom hvad den redan hållit och geom hvad den för framtiden utlotvar. Sånger vid piano ur operellen Ungmors Kusin af John Jacobsson. Stockholm. Eget förlag. Pris 2 rdr. Om andra häftet af Ljungblommor,, ehuru let innehåller rätt täcka melodier, ej strängt aget kan anses fullt motsvara det första i värde, torde skälet hafva legat deri att k vositören under senare tid vändt sin föl ek den rent lyriska till den mera dranatiska tonkonsten. Att berömma såsom nskilda sånger utdrag ur ett verk för sceven är icke alltid en otvetydig komplimang; nen hvad bet r dem, hvilka vi här hafva tt omnämna, ä hyllning fullt uppriktig, lå vi, just med hänseende till deras företrälesvis dramatiska hållning och skaplynne, ned tillfredsställelse i dem erkänna hr Jaobssons lyckligaste skapelser. Det första umret, pagens romans (ord af Tegner) är isserligen lyriskt, men så anbragt i pjesen utt denna dess karakter fullkomligt berättias, och för öfrigt en särdeles täck kompoition; de båda senare, Annikas aria och duon nellan henne och Stöt, ega så mycket mer estämd dramatisk färg, och äro, synnerligen et sistnämnda stycket, af godt likasom raftigt intryck. Gerna skulle vi hafva funit flere detaljer af det anslående partituret nrymda i detta häfte, om det ej vore obetridligt att de förlora ett verksamt stöd enom mistningen af den väl hållna orkesternstrumentationen. Angenäma ära de nu utsomna numren emellertid säsom erinringar m hr Jacobssons pikanta operett, hvars nediggande vi ej vilja betrakta annorlunda än om en tillfällighet, enär den, åtminstone uner hvarje representation derat, vi öfvervarit, ade. publikens välvilliga ynnest afgjordt på in sida ånger fär en röst vid piano af F. von Heland. Höfret I... (Stockholm. Abr. Lundquist. Pris 1 rdr 50 öre.) Vi bafva här att välkomna de, såsom vi 0, första försöken af en begåfvad dilettant ch med nöje er! vi att de fem sånger: rna, som sådana. löfva ej Htet. Vicgark. opularitet de väl förtjena ochla åde såsom konstnär och såsom furste rot-s äl sk folkton är denna visa samlingensSe örnämsta prydnad. Bland de öfriga må t

21 december 1868, sida 2

Thumbnail