under något år förekommit, och öfversteg: med närmare 3!2 million rdr tillverknings-: värdet under år 1865. Sammanställer man denna uppgift om fabri-:. kers och manufakturers tillverkningsvärde under 1867 med den nyligen meddelade rörande importen af utländska varor samma är, så visar sig af dem båda i förening, att landets. konasumtionsförmåga under ifrågavarande, för näringsverksamheten åsom — företrädesvis. ogynnsamt betraktade tidskifte, icke kan anses hafva i någon synnerlig grad aftagit. Man synes häraf kunna med någon trygg-! het draga den slutsats, att den häftiga ätergång i fastighetsvärdena från de onaturligt höga priser, till hvilka de kort förut hade lika hastigt blifvit uppjagade, hvarken föranledts af eller framkallat någon mera anmärkningsvärd förändring i det allmänna välståndet i stort taget. Denna återgång har vållat talrika fastighetsegare trycka bekymmer och beklagligen medfört mångens ruin, men det nationella arbetet synes, öfv hufvud, af denna våldsamma kris ick blifvit berördt i den grad, som mången möji föreställt sig skulle blifi ändelsen. Men ändå anmärkning: are är att den återgång äfven i arbetslönerna, hvilken de senare ären inträdt, icke utöfvat ett mera ärkbart inflytande på den stora förbrukningen. Vore detta fallet, så skulle det ofelbart skönjas på qvantiteten och värdet af de varor, som blifvit dels här i landet tillverkade för inhemsk förbrukning, dels hit införda. Förhållandet blir så mycket märkligare, som det är i friskt minne huru de första lifsförnödenheterna, bröd och potates, stodo i enormt höga priser under större delen af året 1867, och följaktligen deras anskaffande kunde antagas medtaga en större del än vanligt af arbetslönen. Gå vi till detaljerna af kommerskollegii berättelse, så finna vi, att den hufvudsakligaste minskningen itillverkningsvärdet år 1867, jemfördt med föregående årets, har egt rum vid heloch halfylleväfnadsfabrikerna, bomullsväfnadsfabrikerna, bomullsgarnsspinnerierna, tobaksfabrikerna, läderfabrikerna och oljeslagerierna. Under den nämnda rubriken, heloch halfylleväfnader, innefattas emellertid icke klädesfabrikationen, hvilken upptages särskildt för sig och utvisar någon liten tillökning i jemförelse med 1866, nemligen från 9,228,949 rdr till 9,368,349 rdr. För öfrigt bör det anmärkas, att i afseende på en af de industrigrenar, som med hänsyn till värdet af dess tillverkningar företer den största minskningen, nemligen bomullsspinnerierna, hvilkas tillverkningsvärde sjunkit med mer än en och en half milion rdr, angifver värdet alldeles icke vid detta tillfälle tillferkningens omfattning; ty ser man -på den tillverkade qvanliteten, så befinnes det, att den med mer än en och half million skålp. öfverstiger tillverkningsqvantiteten 1866. Denna industrigren har således detta år fortfarit att ånyo gå framåt, och det skenbart motsatta resultat, som angifves af värdebeloppet, har sin grund helt enkelt i råvarans billigare pris — en oskattbar fördel för den förbrukande allmänheten. . Förhållandet är icke alldeles detsamma med afseende å bomullsväfverierna. Der visar sig en minskning både i qvantitet och värde, men minskningen i qvantitet, som utgör något öfver 500,000 fot, motsvarar ingalunda minskningen i värde, som upptages till omkring 900,000 rdr. Det är äfven här det billigare priset å den tillverkade varan, som hufvudsakligen föranledt det lägre tillverkningsvärdet år. 1867. Medelpriset pr fot uppgick nemligen — enligt deti berättelsen upptagna, värde — 1866 till i det närmaste 18 öre, men utgjorde 1867 endast 15 öre. Prisskilnaden till konsumenternas fördel var således nära 3 öre pr fot. Bomullsindustrien, som erhöll en så svår stöt till följd af bomullsbristen under amerikanska kriget, har redan börjat betydligt repa sig. Dock har den ännu icke uppnått summa ståndpunkt som före denna kris. År 1861, då den stod högst, tillverkade spinnerierna något öfver 14,800,000 skålp. garn; förlidet år tillverkades omkring 9,850,000 skålp. Väfverierna tillverkade 1861 38,428,947 fot; 1867 tillverkades 31,109,214 fot. Det är således ännu omkring 5 mill. skålp. garn och omkring 7 mill. fot väfnader mindre än då. dessa industrigrenar stodo i sin högsta blomstring. Minskningen i läderfabrikernas tillverkning utgör, jemfördt med 1866, något öfver 600,000 rdr (från 4,494,681 rår till 3,872,847 rdr). Denna minskning har fortgått successive sedan 1864, då tillverkningen uppgick till värde af 4,975,482 rdr. De föregående åren har minskningen i tillverkningen gått i bredd njed en stigande import af beredda hudar och skinn, men 1867 hade äfven importen minskats i jemförelse med nästföregående år, tydande således båda dessa omständigheter på en minskad förbrukning det sista året. Sidenfabrikerna ha minskat sin tillverkI ning från 874,768 rdr 1866 till 717,692 rdr 1867. Då äfven importlistorna visa minskning det sista året, finner man att de missgynnande konjunkturerna medfört minskad örbrukning af denna artikel, en minskning, antagligen vida större än siffrorna angifva, enär de nedsatta tullafgilterna efter al anledning medfört betydlig minskning i den i olofliga införseln. Åfven kattunstryckerierna ha minskat sin tillverkning icke så obetydligt mot 1866, nemligen från värde af 288,748 rdr till 139,206 rdr, men den var dock större än 1865 och lika stor som 1864. Socker-raffinaderiernas tiliverkning af raffineradt socker företer en obetydlig tillökI ning i jemförelse med 1866; tillverkningen Jaf sirup deremot en obetydlig, icke nämnvärd minskning. Tager man i betraktande att införseln af raffinerad vara 1867 är idet närmaste lika stor som nästföregående år, men att deremot importen af sirup hade stigit med mer än en million L, så finner man, att, den tryckta ställningen till trots, förbrukI ningen af dessa artiklar alldeles icke minskats, snarare något ökats under det sista året. v Tobaksfabrikerna och oljeslagerierna, hvilka i nämnde bland de fabrikationer, hvilka I företedde en mera anmärkningsvärd minski ning i tillverkningsvärde, ha minskat det-l, samma, de förra med omkring 400,000 rår och de senare med omkring 300,000 rår. E Bland fabrikationer, som det sista året ökat sitt tillverkningsvärde, märkas företrädesvis pappersbruken. Värdet af deras tillverkning har stigit med rärmare 700,000 rdr i jemförelse med nästföregående år hvilket åter i sin ordning stod med ungefär 1.100,000 rdr framför åren 1864 och 1865. Papperstillverkningen skattades 1867 till öfver 41i milloner rdr. Afven tändsticksfabrikerna ha ökat sin tillverkning med ett värde af omkring 60,000 rdr, och deras tillverknings-i summa, 918,857 rdr, är den högsta som Män förekommit. Antalet af fabriker och manufakturer nedgick 1867 till 2258 stycken, från 2327 år 1866, Afven de använda arbetarnes antal hade minskats med något öfver 1000 personer (från 31,322 till 30,297), men var dock större än 1865. De siffror, som vittna mest om de senare