Jutlitieratur. I. Drömlifvet och dess uttyd är titeln på en H1 sidor stark skrift, som icke förtjenar att blandas bort bland den stora massan af julkram. Författsd af en tysk läkare, dr Pfafj, öfversatt från tyskan, utgifven på A. Bonniers förlag i Stockholm och tryckt i år, tiones hon att tiliså mot blott 60 öre. Det är eget med denna lilla skrift, att den olärd eller åtminstone öfver litvets gåta ej allt diupt reflekterande kan med lika stort nöje jäsa henne som filosofeu, hvilken tvifvelsutan deri skall finna ämnen till både många och djupsinniga spekula oner. På den olärde komma väl företrädesvis de nöjsamma historiska anteckningarne om de gamles och isynnerhbet arabernas drömtyderi att mest slå an. Araberna voro nemligen och äro förmodligen ännu i dag mest slängda i drömtydning, som hos dem bl upparbetad. tiil höjder af T yotenskep, sa snart sagdt. Mänga och rika äro de skatt litteratur sedan årbundraden i detta I et, och de prof författaren lh endast det felet, alt man tycker det för litet. Hade drömtydninge: jen hos araberna närmat sig rangen af vetenskap, så har den i vårt upplysta tidebvart med full medborgarerätt tagit säte och stämma vid vetenskapens stora dombord, tr yngsta, i den förnäma kretsen. Det är och för som det bör q af stort filosofen, vetenska kapsmannen, ait ta inedom om förevarande skritt, som diplomet för den stora upphöjelsen. Fö 3 ord, som beatt recencenten ick T bv 0 följande: Från rent medie skoplig ständpunkt kan efter natarliga lagar Is drönunen blott i två fall vara mö ig — Hvilka dessa två fall g får läsaren sjelf taga reda på i boken. å mycket veta vi pu emellertid förv 2 man icke om alla d q säga, att de far skapen har ju i don, och till hv men vädja? Men, skämt åsido! Boken är verkligen icke oäfven, utom dernti att för fattaren tror sig kunna Njae ådagal möjligheten af en föruteäg t ett f k, som vi åtm kunnighet, icke kh k såsom vidskepelse i den högre stilen. Visserligen neka icke heller vi sanningen af Hamlets välbekanta, af författaren såsom motto använda ord: Mer finns i himmel och å jord, Horatio, än någonsin filosofin har drömt om,; äfven vi erkänna många underbara, hemlighetsfulla djup i menniskosjälen, bland annat aningsförmågan, förutsägelseförmågan; men just derför att vimäåste hänföra dylikt till det underbaras område, tro vi det vara fruktlösa försök att sätta det i system, att vetenskapligt deducera, när det kan förekomma, och när icke. ndast man låter bli att fuska i arabernas konst, kan man skrifva högst intressanta skuile man från den dovarande skri s till drömmarna? Hara och i hvad mån Se der frågor, r och en om bjertat, som icke vill Ki sin väg genom lifvet med förbundna ögon, utan kännedom hvarken om sin egen natur eller andras. De till besvarande af dessa frågor af författaren lemnade bidragen vi rdera vi för vår del mest, och äro förvissade att ingen skall ångra att hafva offrat penningar och tid på deras inhemtande. Som boken är hållen i populär stil, behöfver ingen bildad person frukta att icke förstå densamma. Jeundrarne och idkarne af drömtydningskonsten kunna vi fägna med den underrättelsen, att tvenne mindre och en större uppgift öfver drömmars uttydning äro boken bifogade, den senare m,efter arabers, persers, hinduers och egyptiers läror, ur den berömde araben Ibn Sirins meddelanden. Norska sagor och äfventyr berättade af P. Chr. Asbjörnsen och Jörgen Moe. Svensk öfversällning af Ierman Hörner. Med 4 teckningar af J. A. Malmström. (Stockholm, Alb. Bonniers förlag. Pris 2 rår 75 öre. Denna samling af norska folksagor, som vi bär anmäla, är en i sig sjelf ganska intressant företecl 2, som i många afseenden är förtjent af uppmärksamhet. Det norska lynvets egendomliga tvärsäkerhet och hurtighet uttalar sig ganska tydligt i dessa till största delen inom folket sjelt uppsprungna sagor; dej rka sig genom sitt eles raska fran tällningssätt och sitt ofta drastiska språ i iutningen, som är gjord med skicklig hand och synbarligen vittnar o ör sjelfva ämnet. Frå isynnerhet en