lutionära styrkan, hvars antal beräknas till omkring 3000 man. I ett annat telegram från Madrid till samma tidning heter det: Situationen i Spanien, hvilken i förra veckan ännu tycktes vara tillfredsställande, har sedandess helt och hållet förändrat sig. Alla telegram, som ingått från Cadix, bekräfta, att ryktena om resningens förqväfvande varit alldeles oriktiga. Insurgenterna, hvilka äro väl beväpnade och ha tillräckligt med peningar, ha tvärtom genast första dagen satt sig i besittning af en artilleripark och bålla nu den vigtigaste delen af staden besatt. Den eskader, som ligger på redden, har icke kunnat bombardera insurgenternas befästa ställing (på rädbuset) emedan ett sjukhus, som Y uppfyldt af sjuke, ligger i densammas omedelbara grannskap. General Caballero de Roda tog den 9 dennes befälet öfver en betydlig truppstyrka för att skrida till ett kraftigt och afgörande anfall mot Cadix. I Malaga, Xeres och flere andra städer på halfön råder stark jäsning, ehuru ännu iogen af dem har höjt upprorsfanan. Det påstås dock, att resningen öfverali nnas af det republik ska partiet, som är förbittradt öfver möjligheten af, att den monarkiska regerivgsformen skall segra. Andra deremot för: ö relsen hufvudsakligen är det reaktionära partiets verk, och att resningen i Cadix endast är början till en lång och hårdnackad st mot den nuvarande regeringen. Man har erfarit, attett främmande fartyg sistl. lördag kastade ankar utanför Cadix och Il en stor mängd personer, som voro sedda med vapen. Det berättas betydliga penningsummor blifvit utdelade på många trakter i landet, ja till och med bland de at kommunalrådet i Madrid sysselsatte arbetarne. De trupper, som ligga i garnison i Madrid, ha alla blifvit skickade till provinserna för att upptaga striden mot insurreki: tionspartiet. Madrid :skall uteslutande be3 f borgaregardet och lige. Geim har i dag (den 9 dennes) begilvit sig på väg till Andalusien, Många rika familjer, som oroas af tanken på nya omhvälfgar, ha skyndsamt lemnat Spanien. I Tar: g Catalonien har det republikanska partiet försökt öppna fängelserna; man fruktar för en resning i denna stad inom kort. Regeringens ställning i hög grad svår, emedan det tilltagande törandet af det allmänna lugnet trycker penningmarknaden och förhiodrar nationallånets framgång. Man fruktar, att regeringens penningetillgångar snart skola vara fullkomligt uttömda till följd af de stigande utgifterna för den truppstyrka, som nu skall rycka i i fält. Ofvanstående skildring af förhållandena i ien bekräftas af berättelserna från Madrid till franska tidningar. Gaulois, som brukar v väl underrättad i afseende på hä delserna och de handlande personerna i nämn land, tror, att resningen i Cadiz utgått från drottning Isabellas anhängare, och att den Å kligen understödet al det reaktioära partiet. I spetsen för insurgenterna, Gaulois, står markisen af Sallilo och bankiren Moras, begge anhängare af Isabella Enligt en annan berättel har dj ttning Isabella läti ve a blad epköpa 20,000 ilka nu skola vara spanska gränsen. Constitutionnel Pan åter händelserna i Cadix -e resultatet af en militärkomplott. Om drottning Isabellas ing under de fö sk de tilldragelserna i r mani var en skrifvelse från Paris till cie Presse: Isabella II har ingalunda fällt galägger tvärtom cn energi, en verksamhet och enkiok fattving, som få personer tilltrott henne. För att uppnå sitt mål drager hon ickeibetänkande att upplifva minnen, som fruntimmer i hennes ställning annars helst pläga förtiga. Till general Serrano, hvilken, som bekant, var en af hennes första och mest afhållna gunstlingar, har hon skrifvit ett bref, fullt af bittra förebråelser. Isabella har påmint honom, att han borde vara den sista att göra uppror mot sin drottning, då han aldrig erfarit något annat än godt af henne. Med afseende på de beskyllningar, sonr riktas mot hennes enskilta lit; påstår Isabella, att hennes anklagarinnor icke varit det rivgaste bättre; ja, hon skall hafva bifogat en mängd upplysvingar om vissa personer i Madrid, hvilket gifvit anledning till häftiga scener mellan marskalk Serrano och hans fru — Den 7 Dec. hade Isabella kallat samman sina f. d. miristrar till ett statsråd i Paris.