fe de NEYSORIDEe Ib KENNOTSGERREsDNm n . v Ecklesiastisk privilegti-fråga. SI a Under denna rubrik meddelar Carlshamnss; osten följande märkliga uppsats: i Af de fordna frivilegierna är det numera lt ske många som återstå. land de få ännu ällande är det dock ett, som ä? af ganska tor vigt och hvars tillvaro trolistvis för del esta är helt och hållet okändt. Det ärli resterskapets och skollitrares rättighet att åt-In juta befrielse från kommitnalutskylder till stä-8 erna för de fastigheter, sont al dem ionehaf)5 as och bebos. I I presterskapets privilegier af den 16 Ok-Js ober 1723 städgas uti 10 följande: IE n t s I W 4 Wi vele ock af serdeles gunst och Nåde efterte Presterskapet, samt Academiss och Schole3etjente, i Städerne, sina Lagfångna erfda, köpta ch bygda gårdar, med sine egor och lägenheter i ker, eng, hagar, trägårdar, humblegårdar och kåk sårdstomter, som inom Stadens Jurisdiction äro elägna, fria från alia borgerlia besvär och tunga, 1 hvad namn thet hafva kan, så lenge the sjelfve ller theras finkor och omyndige barn efterthemis amma theras egna gårdar besitta, och icke någo) vorgerlig näring eller handtering drifva; — 1 )ch ther så är, att någon Prest åstundar köpa jt sgendom eller bygga sig hus eller görd mti theli städer, ther Academier, Gymnasier eller godalf öcholor äro, för sina barns uptucktelse skull, eller ;ck sina Hustrurs Enckiostånd, skall thet honom i cke förvägras, utan skola slike vara under ofvanjemälte frihet föreståndne, så vida the icke inlåta i någon borgerlig näring Staden till Pi. i um, dock kunna så vål the förre som the senare i onehafvare och egare af sådana hus och lägenheter, II her the ofrie äro, icke undandraga sig at betala it ill Staden Tomtören och then såkaliade vreteler i ordskatten samt göra brandvakt; kommandes med ; ; rägrödning inom Stadens district at förhållas efter änligheten. Genom k, kungörelsen den 6 April 1810 angående de förändringar och jemkningar uti iksståndens innehafvande och stadfästade privilegier m. m., hvarom riksens ständer sig mellan öfverenskommit, förklarades, att presteståndet till beslutet om upphöfvande afi sina privilegior endast i så matto b dt, 1. stt det, med godkännande i öfri nämnda concessioner, bifallit ätag ljande onera för stadsegendomar, som tillhöra ecclesiastique personer, utan t af dem bebosn: Vid 1823 års riksdag förklarade presteståndet; att k. kungörelsen den 6 Aprit 1810 tydligen uttryckte presleständets gjorda concession, hvadan ståndet ansåg act nagon ytterligare förklaring eller ulstri ning derutaf icke kunde eller borde ega rum. . Vid 1828—1830 årens riksdag väcktes ånyo fråga om närmare bestämmelser angående presterskapets friheter för sina stadsegendomar, utan att dock sådant ledde till något vare tider har K. M:t i fråga om likställighets införande i Wax holm, genom k. bref den 11 Dec. 1863 förklarat, att öfver enskommelsen om lkställighet i kom rättighetericke kunde leda till någon ins) ning i de presterskapet genom privileg; törsäkrade friheter. . Nu bar, den 10 sistl. November, på departementets föredragning blifvit af afgjordt ett besvärsmil ongående t gen af ifrågavarande privilegiva, som ör af synnerlig vigt. Adjankten vid Carlskrona elementärläroverk til. dir F. Sjöbohm har hos Kongl. Maj:t anfört besvär öfver att följande kommunalutskylder blifvit honom för är 1866 påförd i kommunalafgift 2 rår 63 öre; i brandvaktsafgift 6 rdr 95 öre; i brandredskapsafgift I rdr 30 öre; i gatulykttändningsafgift 4 rdr 75 öre; i tomtöreafgift 1 rår 96 öre; och i afgift till elementarläroverket 1 rår 26 öre, eller tillsammans aderton riksdaler 85 Sjöbohm har inom stadgad tid hos magistra ten anmärkt, att han, i sin egenskap af adjunkt vid högre elementarläroverket, bort, jemikt stadgandet i 10 af privilegierna för sa liga presterskapet af den 16 Oktober 1723, varda befriad från utgitvandet af utskyider för sin arfrallna, under nir 37i7:de qvarteret af Carlskrona stad belägna fastighet. Sedan magistraten och d kammaren i Carlskrona till K. M:t inkommit med å Sjöbohms yrkande afstyrkande utlåtande, bar K. M:t meddelat följande utslag, i sig ett vigtigt prejudicat: Enär klaganden Sjöbohm i egenskap af adjunkt vid högre elementarläroverket i Carlsirona ar, på grund af 10.5 i presterskapets privilegier den 16 Oktober 1723, jemförd med resolutionen på presterskapets besvär den 14 September 1731 och kungörelsen den 6 April 1810, berättigad att för sin i Carlskrona stad innehafvande, honom genom arf tillfallna fastighet. hvilken, enligt uppgift, som obestridd lemnats, af honom bebos, njuta Defrielse från allt borgerligt besvär eller tunga, ehvad namn de hafva kan samt dertill måste hänföras icke blott, på sätt I antagit, bidrag till gatulyshållningen och elementarläroverkets ombyggnad, utan jemväl aka de öfriga utskylder, hvilka under den num i Carlskrona antagna benämningen kommunalafgift för stadens invånares gemensamma nytta utgöras; men befrielsen för Sjöbohm från skyldigheten att bidraga till läroverksby; den icke, såsom drätselkammaren jemväl i besvären anmärkt, kan lag ligen utsträckas utöfver hvad ofvan blifvit sagdt samt Sjöbohm icke styrkt, att ifrågavarande fastighet, för hvilken tomtören hittills blifvit erlagda, är fri, helst den af Sjöbohm i sådant afseende åberopade omständighet, att laga fasta å egendomen blifvit beviljad, ej derom utgör full bevisning, hafve Vi, med ogillande i öfrigt af de å ömse sidor anförda besvären, funnit godt meddela den rättelse i edert klagade utslag, att Sjöbohm befrias från skyldigheten att utgöra så stor dei af den honom 1 debiteringslängden å 1866. års utskylder till Carlskrona stad påförda kommunalafgift, som kan belöpa på hans meranämnda fastighet, men deremot förpligtas erlägga hvad af påtörda bidraget till elomentarläroverkets ombyggnad kan på taxerade inkomsten af kapital och arbete belöpa. Hvilket etc. På KKP ANITRA