Aftonbladet – 16 december 1868, sida 2

FINLAND. De finska utvandrarne hafva från Bremerhafen skrifvit ett farväl till Finland, i hvilken skrifvelse, införd i H. D., det heter: Efter en svår öfverresa anlända till Läbeck och derifråa per jetnväg öfver Hannover till Bremerhafen, stå vi nu 1 begrepp att lemna Europa och anträda vårl.nga resa. Då mången 1 Finland torde intressera sig för vårt företag, atse vi oss förpligtade att lemna nägra, närmare upplysningar om detsamma. Som måhända redan kändt, hafva vi med de at ryska regöringen längifna medel köpt oss i Bremerhafen en Kopparfant ekbrigg, stor 129 läster, hörande till f:sta klassens lärtyg, samt utrustat densamma med lifsförnödenheter för 10 månader, redskap för hvaloch skälfångst, fiske, Jordbruk, andra ndtverk och industrier. Bolagets sammansättning är förr jande: 20 ogifta och 6 gifta bo män, 4 för tre år hyrda Introser, 5 gossar mellan 5 och 18 år sam: 4 flickor af 13 och 14 rs ålder. Dessutom hafva två unga män ifrån hemlandet medföljt såsv. Passat Med första goda vind äro vi bervdda at afsegla. Vid Finska Litteratursällskapets historiska sektions möte den 26 November anm fessor Akiander, att bokbindari M sterholm till Finska Litteratursällskapet förärat en handskrifven bok, innehållande bland annat, en mängd kopior af bref och handi ifrån konung Carl XII:s Boken, som förvarats å Näsgård (Kytäjä) i Nurmijärvi, är, att dömma af en anteckning permen, skrifven i Sibirien af en fången finsk officer, kornetten Carl Frijs, som dog i Moskwa den 20 April 1722. Permanteckniogen är daterad i Eiumen den 6 December 1714. Böken innehåller, säger H. D., en mängd värdefulla och intressanta samt delvis hittills obekanta notiser från det ryska fälttåget 1708 och 1709, äfvensom rörande de fångne svenskarnes och finnarnes öden i Ryssland. Märkvärdiga äro åtskilliga sifferuppgifter, som der meddelas. Så förekommer för hvarje regemente särskildt upptaget förlusterna under slaget vid Pultava och dagarne derefter. Enligt dessa skulle svensk-finska armöns förlust i sjelfva slaget stigit till 11.596 man, hvaraf 8619 blefvo på platsen och de ö blesserade eller fångne. Inberäknadt derna under återtåget och den slutliga kapitulationen vid Dniepern, utgjorde armens förlust i fångne, döde och sårade uppå fyra dagar 17,890 man. Alla dessa uppgilter äro betydligt högre än de i Ennes och Mankells arbeten befintliga. För öfrigt förekomma i boken afskrifter af regementenas rangordning, af bref och diplomatiska aktstycken m. m. Doktor Bomansson meddelade angående kortspelets ålder i Finland den äldsta derom ar honom funna notis, ibland Johan Henrikssons räkenskaper för åren 1556—1557 i utgifterna vid hertig Johans hof, en utg ost af 1 mark för 4 kortspel eller le on annan notis, hemtad ur en gammal disputation under Ihres presidium i U. sala, om Wasavapnets vrsprung, meddelade doktorn älven för kuriositetens skull. Derför anföres nemligen, att Wasen i vapnet egentligen betecknat en flägta (fiabellum), och att Wasa-familjens stamfar, som varit en finsk smed, tagit detta minne af sitt förra yrke till vapen. I Abo Underrättelser läses: Målaren Wladimir Schwertschkoff, hvilken senaste sommar besökte sin hemort Åbo på genomresa till S:t Petersburg, hvarest han erhållit stora beställningar i glasmåleri, skall nu vara sinnad att till Katarina Månsdotters kor i härvarande domkyrka utföra och a åt liga fönsterdekorationer, dertill föranledd af den värme, hvarmed han ständigt omfattat sin hembygd och dess gamla katedral, — Ritningar er korfönstrens form, dimensioner m. m, äro i dessa dagar öfversända till konstnären. n We