Aftonbladet – 15 december 1868, sida 2

ardera HUVIL JU pu. tUul J)O6AaICU IVL vt öfvande i Kristiani Prins Oscar har t 50 spd. såsom bidrag till Welhavens legat,, Majoriteten i kyrkoutskottet n:r 1 har föreslagit, att 8000 spd. skola beviljas till bål lande af ett kyrkomöte, men tillstyrker derjemte, att mötet skall bestå af flere lekmän, än regeringen föreslagit. UTRIKES. BELGIEN. Enligt ett telegram till Neue freie Presse har den belgiska regeringen återupptagit underhandlingarne om inköp af de luxembursska jernbanorna för att förekomma, att det franska östra banbolaget skall bli egate af dem. ÖSTERRIEE, Den 9 dennes afslutades den ungerska riksdagen. I sista sessionen blef den nyutnämnde inistern för det treeniga konungariket (Kroaion, Slavonien, Dalmatien), bsron Bedekovics, införd i församlingen och mottagen med stormande eljen-rop efter det hen förut aflagt ed till kejsaren. R Tre generaler från det ungerska upproret 1848—49, Klapka, Vetter och Perczel, hafva åter blifvit insatta i sina fordna ställningar i hären. SPANTEN. I ett bref från Madrid af den 7 dennes till Gaulois meddelas följande detaljer om eroligheterna i Andalusien: Ett band om 50 man öfverföll för vågra dagar sedan ett godståg från Andalusien vid stationen Ventas de Cardenas. Karlarne bemäktigade sig tillika alla de kontanter som funnos i bangårdens kontor. General Pierrard begaf sig strax vid första underrättelsen härom från Madrid till Andalusien. Tumulten i Puerto Santa Maria hafva, i trots af deras republikanska karakter, blifvit framkallade af bourbonska agenter. Orostiftarne fordrade arbete och begärde att alkalden skulle afsättas. Man beviljade dem det första, men förkastade det andra. Då byggde de strax barrikader och sköto på soldaterna. Trupperna fingo befallning att taga barrikaderna, hvilket skedde efter en liten fäktning, under hvilken 6 orostiftare och 2 soldater sårades. De upproriske flyåde derpå till de närmaste skogarne och mossarne, dit de förföljdes af trupperna, i hvilkas händer 114 gevär föllo. Hela Andalusien med undantag af Cadiz är nu taget. För att framställa oordningarne i deras rätta ljus är det nog att tillägga, att den alkald, hvars afskedande man fordrade, är en ifrig anhängare af det liberala partiet och att han har gjort revolutionen vigtiga tjenster, hvaremot den person man ville insätta i hans ställe är ställd under tilltal som förbrytare. General Peralta, guvernör i Cadiz, som blef sårad af de upproriske, har redan fått en efterträdare. Tumultuanterna blefvo den 5 omringade på alla sidor och gåfvo sig följande dagen. NORD-AMERIKA. Kongressen i Wasbington öp;nadesi måndags 8 dagar med ett budskap från presidenten Johnson, af hvars innehåll telegrafen redan meddelat ett kort utdrag. Enligt utförligare telegrafmeddelanden till utländska blad, innehåller budskapet först ett försvar för den politik han följt med afseende på unionens rekonstruerande. Han påpekar, att landets fortfarande desorganisation härrör af de af kongressen framtvupgna lagarne, som efter att ha varit försökta i tre år förfelat sin verkan och visat sig skadliga i sina resultater. Tre af de stater, som deltagit i upproret, fortfar man att, i stiid med författningens uttryckliga stadgande, neka representati i kongressen. Försöket att ställa söderns hvita befolkning under negrernas herradöme har gjort det förra goda förhållandet afbräck och förhindrat en fruktingande samverkan af racerna i industriöretag. Den afgående presidenten råjer derför ännu en gång kongressen att up;häfva skadliga lagbestämmelser. — Inkonsterna under det löpande finansåret anslås i budskapet till 341 och utgifterna till 346 mill. dollars, men — tillägges det — under 1 tre senaste åren hafva utgifterna till miitärväsendet öfverstigit budgeten med 175 mill. Hären bar nu satts ned till 48,000 man, flottan till 206 fartyg. Krigsministern delar presidentens åsigt, att en ytterligare ättniog bör ega rum. I den delaf budpet som handlar om politiken och utrikes chållanden gillar presidenten den väg konessen beträdt gentemot indianerna. Han ådar en tillfredsställande lösning af tvi gheterna med England rörande Alabama igan, om än man icke ännu lyckats rörenta Stateroa en hamn på de vestindiskn arne, Vidare bebådar han att en eskader