Aftonbladet – 14 december 1868, sida 3

århundradet, är den a institutionen, efter . andra statistiska byråer Idats i andra länder. Trots alla hemska spådomar beträ våra afsinaude inkomstkällor har oatbrutet : ande afl:; N uppgått i a tal) är 1865 till 108, 076,00 0 rår, 1866 . 5 Med en så betydlig tillv xt i värdet sistlidet år mot det uppgående till mer än 21 millioner rdr, kan man ej vara annat än särdeles tillfredsställd, och den bevisar att Sverges produktionsförmåga till och med under ett så ogynnsamt ar som det sisttörlidna är ganska respektabel. Bland exportartik ar, som företrädesvis torde böra påaktas, vilja vi först omn mål. Den utgjorde för 1867 hafre 15,355,400 klot), hvete 245.700 dito, korn och 349,200 dito, råg 39.000 dito, vicker och ärter 33,100 dito, bland 2590 centner, rågm kapital represent 3100 dito, hvetemjöl äl 590 dito. je denna export, ber. efter med holms bi och man l Huru stort: If f o r mo ,316,000 nde att örs åa associati . Den 4 fall att b ri ter i samma mån den ö M en förmår att göra d a j me tl olika behof, hvar dyrrare jernet begag Afven expoten af i lidet år ökats ganska betydligt mot ende år. Största tillökningen utvisar artiseln plankor och bräder. K. 1 63,708,000 kubikfot och ö export med icke mindre än 7 kubik!ot. Exporten af 3. k. sleeper pp300 st. utvisande en illökving exporten alle r och spar-i sioner har m indre ende åren. Orsaken h till kan vara tvåtaldig, nemligen dels att ti gd byggnadsarbeten vid hvilka gi bjelkar förr användes, nyttjas nu det rel vt billigare jernet, och dels att de träd som ro tjenli a till gröfre bjelkar lemna lika god om ej större inkomst då de användas till plankor och bräder. Exporten af tändstic-)1 1867 än de kor, som började 1860 har sedandess nästan I ned hvarje år öka den ut jorde 1866 is 58.600 I och under sist år 2,600 dito. ) K xporten af nötkreatur var ytterst ringa ända ill 1864; men den uppgick ei då till mer än Y 2000 st., året derpå till 7200 dito, året derpå till 14,500 och idne år till 18,100 st. de Denna tillväxt orsakas tvifvelsutan dels deraf St utt genom bättre racers och genom en bättre skötsel 1 vit af vida bättre beskaff ledes mera begärliga, och dels deraf att fo kommunikationsmedien — så högst väsentligt St biitvit förbättrade och möjligheten att transY: portera krea längre väg underlättad,! xporten af sv reatur bar dercmot nedgått la från 15,700 st., 1865 till 8,700 st.;) 16 e till 3900 1867. Förklarin0 r lätt funnen. Nämnde krea-52 r fordra, för att blifva snabbt utbildade? och fullgödda en riklig spanmålsfodring. Tillsängen på spanmäl var hö tbetydli knappare 1867 än de begge gående och tnämnde år lönade det sig vida bättre Ilja spanmålen än att använda den till af svinkreatur. s Det är två artiklar hvilka icke som sig vorde uppskattas och användas af våra landtmän — nemligen ben — ctt ypperligt gödhingsämne för . jorden — och öljek K soåt fodermedel för kreaturen. dessa artiklar var 1867 af den f centner (mot 19.900 dito året fö den senare 22,600 centner (mot förut). Om vi icke alltför mycket mesta oss har sistnämnde export hufvudsakligen utEdi akor, hvilka enär de hafva ringsvärde (men också liga i Enoglard. dleles begö ttes dock, till någon del å pskakor, äro Denna export ertminstone ar i; rseln af oljekakor (troligen r) I varaf 1866 infördes 28,500 centner och 1267 7600 dito. Efter afdrag af myntadt och oarbetadt gu! och silfver har värdet at den egentliga varu-! it importen, som 1866 uppgick till 111,600,000)Y r under 1867 uppgätt till 133.040,000 rdr; tillökningen utgör saledes nä 214 mm ner rdr. Den nu avg betydl örhöjvingen i värdet af ar varuimport ; 1867 har dock sin natur k iden stora Njöl och gryn som nöd5 ändiggjordes till följd af den svåra mis s växten i de norra provi delaktiga skörden i ätsk titeten den största hittills, utan priset å vim artiklar var äfven högre än på många är tiuförmer Värdet af 1867 års spanmålsimport har kommerskollegium, med ledning af de ä Stockholms börs noterade spanmålspris, till mera än 23 millioner rdi. tvifvel är denna summa allt drar man sig att den hufvudss möålsinförseln beslöts sedan missv ör läg. kliga spanberäknat Men utan Erinäxten var ett allmänt kändt faktum, och att uppköpga då måste fr rceras innan vinterkylan inföll, sarot att på ska högt, i medeltal 25 å 30 procent hövre än förut under årets lopp, så tordei importen af spanmål, mjöl och gryn 1867 böra beräknas tillett värde af minst 2840 aniilioner rår ). Det är obestridligt att importen ar nyssnämnde lefnadsmedel — den största som uader något år egt rum — blef så stor just erKet att As otatisskörden nästan örver Hela riket lemmade ett ytterst otillfredsställande vetillar Då denna växt redan på hösten gäller 10 på rdr tunnan är. det oundvikligt, att förbrukset på all spanmål då var gan5 or ningen af rågmjöl skall blifva vida större än i då potatesen gäller 5 rdr. Det är derföre ta fu