Aftonbladet – 14 december 1868, sida 3

2, MYUKeL Naäturhatvis också nn revi ontoret. Skedde sammanslag ngen under ande förhållanden, vore det helt visst tillot att en bokhållare tillsattes för hvartdera nämnda kontor, då en kostnad uppstode af säg: 200 20 rdr. sl Slutresultatet blir alltså, att hela kostnaden för i I byggnadsdeparterentet ivom styreisen komme att up till 14,000 rdr, i stället utt den särskilta I bygg adsstyrelsen, då alla tjenstemännen der uppj tagas, nu uppgår till 40,000 rdr om året, eller jön 000 rdr mer än i förra fallet. Denna besparing är dock ej att förakta, ehuru I den utgör. blott en, och kanske jemförelsevis den r j minst a, ar de fördelar, som en gemensam d i jernvägsstyreise skulle medföra. : senaten A ind r 3 z : fölmaskinen. Från en svensk inge som vistas i Norra Amerika, ha vi mottagit följande meddelard : Till Redaktionen af Aftonbladet. Amerikanska iogeniörer, som i allmänhet -läro mycket käuasliga rörande inventioner, fostrade på republikens jord, skratta högljudt öfver de anspråk, hvilka professor Mounchot gjort i Les Mondes angående so maskinen. Professorn, som är så litet h mastadd i saken att han påstår, att vid Paris breddgrad, solen sommar eller vinter meddelar samma antal värme-epheter, oh zepith-afstöndet ökas från 250 under sommaren till 729 vintertiden, säger sig kunna för obetydliga kostnader konstrue voirer, i hvilka solens värme liksom vatten i en fördämning. geniörer förstå hvad värde denna ide ever. Så här den enkla tillst Hningen!, ut:opar hr M. tager ett kärl af metall och af it, efter att I r det på sand Itegel eller nä annan dålig I derefter betäcker jag det med en klocka af; funnt gias eller med glasfönster och u irekt verkan af solens strålar s mma ett betydligt till en bakom s lektor af metall. Om metallkärlet DM Yr Y b i enterad den 4 Ma ke ville göra mitt patent till penning pekulation, har jag! i riaila, sedan jag erhöll tiliktelse att tta mia försök i det kejserii laboratoriot d Mceudon Icke uu ; personer le ät en så op ; Ericss son har noggrannt ut00 Vuvadrätfots yta bestrålad afl: hölves för att erhålla en kästkraft. l nga tegelste med derpå anrule : , an, skulio 100 dvadr afståndet är 720 hvarje tvenne ol ll 2 ika äro Ida bakom 1 Solens ställning ändras it IV toreroa vridas ouppl vinkelrät eniot solen, så äro dela an. Vidare — huru hopsamlar rr diga reservoikuona magasilr ån. hvilka nera detsamma? Tillställoingen betraktad I m dr kraftsmedel, r verkligen så oklokle och barnslig att den icke förtjenar nogare Ir granskn Du. Att kött och g saker funna 1 kokas under Mounchots glask på likalt sätt som sir John Hersc laredan 1837 1e L t el (se Results of Astromical Observations, pag. 443) kokade ägg och stekte kött uti ett svärtadt kärl med glasbetäckning, är utom all fråga. Men som detta skedde 24 år före hr Moun0 chots patenterade apparat, så förfaller äf rf anspråket hvad kokningsiden angår. k ande den lilla tillställningen som så vidalmn lyckades vid Biarritz utt kejsaren tillställde 2 bir Mounchots sånyo medel med uppmaningF att fortfara med det vackra försöket så är!t det tillräckligt anmärka, att under det sist!2 förflutna haliva seklet, åtskilliga små ång-!t maskiosmodeller blifvit satta i rörelse förme1 delst solgias applicerade till deras små pan-Ia nor. Hvad sjelfva grundiden angår, så hat!o den-tärda verlden i alla tider tagit i betän-!b kande huru solens strålande värme kunde begagnas. Resultatet af alla forskningar,!k erimenter har varit ettb en för solvärmens praktisi som drifkraft. Ett mera på riktigheten af denna slutsats 1 heterna af hr Mounchots sol-luwa skensres er, för sådant ändamål, kunde icke anföras. Man läser derföre med förundran i en svensk tidning, som ankom med sista posten, att dess redaktör söger sig hafva; noat allmänbeten kanskap om hr Mounvention för att visa huru Jängt (?)!a an kommit i Frankrike med detta problems lösningp. Mera sanningsenligt kan det sägas, att Mounchots tillställning visar att ännu i genting af värde blifvit gjordti Frankrike för n problemets lösning. Vore icke Ericssous nu!n kända solmaskin en lyckad sak, och hadels ir John Ile el icke allaredan 1837 visat !å att man kan koka och steka förmedelst sol-c värme, så kunde den franska professorns da meddelande åtminstone föreläggas nyhets-f älskaren; men under närvarande omständig0 heter förtjenar det icke ens den uppmärksamheten. Nu några ord om den lyckadesaken. Man h må icke tro att några praktiska svårigheter d legat i vägen för större solmaskiners konstruktion. — Lokalförhällanden allena hafva bestämt storleken på hvad som blifvit utfördt. Kapten Ericssons hus är beläget nästan midt i staden, omgifvet af höga byggnader på alla sidor. Följaktligen måste hans sol-l4 maskinsexperimenter och solvärmeundersök-p ningar ve s på taket, hvarpå han der-ly före byggt ett observatorium hvilket rör omkring en axel, som ett monitortorn. Utiln detta är han nu a sökni gar rörande det st Måhända känner man ännu icke i fosterlandet att vår arbetsamme laadsman ämnar ifva ett st rbete angående solvärmet och dess bufvudsakliga mekaniska verkoingar; synnerligen dess inverkan på jordens rotationshastighet. Flere kopparplåtar för detta arbete lära allaredan v graverade. la Hvad solmaskinens användande för praktiska ändamål angär, så kan jag berätta att Jobn Ericsson icke ämnar has Attinven-lk tionen icke kommer att öfverlemnas åt all-Ih mänheten innan den är så fullkomlig att in-), genting vigtigt kan tilläggas eller fråntagas, t är skäl förmoda, då konstruktören förklarat d att han betraktar som en kallelse, den nya, drifkraftens fallkommande för sina likars!e Dessutom är det stora fältet ännulg s 8 ö a I pnadt för solmaskinen. Civilisationen måste komma något närmare söderns solbrända länder; kolgrufvorna måste tydligare tecken till-aftagande, innan fulla värdet af den nya drifkraften blifver ögonskenlig. Mexikanska, Pernuvianska och södra Cali: fornias grufegare blifva säkert de första som i komma att draga nytta af solmaskinen. Alla-; vilkomans-bestätiv Pump verk. Huru sjelfva inventionen nu står kan slu tas deraf, att kapten Ericsson till svar pål en förfrå; an från England, sagt, att om man är beredd betala kostnaden så är han beredd lg att genast bygga en solmaskin af 100 hästars kraft. Newyork den 24 November 1868.