Aftonbladet – 14 december 1868, sida 3

AVIUG TOLK 1aAllRv VALL DM UTSAPISLIRUr, BVv deras hierarki är nästan alldeles oberoende af staten, vilja icke heller de se banden mellan sin ka och regeringen fullkomligt lösta. Ministeren förklarade sig för kyrkans småningom skeende skilsmessa f staten, men ville icke tvärt afbryta förbindelsen, utan påyrkade att finansförvaltvingen för reendet fortfarande skulle stanna hos d a departement, som nu ha dem om händer. Regeringens sträfvan skulle dock : ut på, att statens inblandning i de relisa angelägenheterna slutligen skulle alldeles upph ra. Den allmänna diskussionen öfver inrikesministerens budget erbjöd intet intresse, men sannolikt skall striden flamma upp under debatten öfver de särskilda artiklarne, ty en hutvudfråga kommer då å bane, hvilken skarpt åtskiljer landets båda stora partier: nemligen skolfrågan. ENGLAND. Tories ha under sin korta regering af ungefär två och ett halft år haft den turen att kunna tillsätta ett ovanligt stort antal höga presterliga och juridiska embeten, hvilket ä af icke ringa betydelse för partiets framtid. Den sista presterliga utnämningar, som föll på Disråelis lott såsom premierminister, var till erkebiskopsstolen i Canterbury, Englands högsta andliga embete. Han utsäg till denna höga plats biskopen i London, doktor Tait, en moderat liberal man, hvars plats äter besattes med doktor Jackson, hittills biskop i Lincoln. NORD-TYSKLAND. deputeradekammarens möte deltog grefve Bismarck i diskussta gängen efter sin hemkomst. 1 an stod budgeten för det, I : isteriet. Hoverbeck hade föreslagit, att budsposterna i Darmstadt, . Dresden, Hamburg, Oldenburg och Weimar i skulle indragas samt att begärda 20,000 thlr t t I a 1 Ö g till sändebudsposten i Peking ej skulle beviljas. Bismarck motsatte sig detta och betonade att sändebudsposten i Dresden vore alldeles nödvändig, likaså de andra, för närvarande åtminstone. — Voteringar egde rum l; efter lifliga debatter, men grefve Bismarck segrade. ; . ÖSTERRIKE, Erkehertig Josephs utnämning till chef för I det ungerska landtvärnet ( hären) har!, jort ett mycket godt intryck i Ungern. Han r nemligen so till den förr i Ungern så I Nn k d t 1 omtyckte .palstin nen erkebertig Joseph och bror till den ännu mer afhållne palatinen rkehertig Stephan, som 1848 måste lemna Jandet emedan 1 å sida. Erkeherti itu med i mnar genast taga hoaved-armån. j d Förhållandena i Spanien tyckas mer och!n mer utveckla sig i riktningen af hvad Timesn korrespondent kallar en gemytlig anarkin.ö De oordn och republikanska demonstran tioner, om hvilka telegrafen och korresponfrån Madrid nästan dagligen bringa ittelse, äro visserligen ej af stor be-l;, men de vittna dock om en tilltagande I ;, sellan republikaner och monarki-g r sig till att vilja slutai ett! n Pueblo, som anses vara vänc d njet den provisoriska regeringen, , i få ord konturerna af den nuva-t onen och framkastar derpå föl-lj, skall allt detta sluta? Vilk vid funken på ett sabelherravälde el-!t ler en reaktion som den scnaste Ett! annat blad, Refc nar att det blott gif-)q d len betäckt af molnf ebud till stormar, när de unom den allmänna ordni om observerar den politi r bladet, måste frukta beklagliga oordningar d skakningar skola ioträffa. k :om med enhällighet framhålles i allal2 istolser från Madrid är, att det re-l! fblikan ka partiet utvecklar en tiofaldigt större verksamhet än det monarkiska. En-5 ligt Gaulois bafva repulikanerna redan iprok k 8 b serat 49 centralvalkomitcer, a 2500 valkomitter under sigil! rne. Den republikanska ar, heter det vidare, på bosknatarne uppslå piakater, i hvilka iff åyrkas ett skyn samt sammankallande tyrelserna eller i motsatt fa Na min istökomiten i Madrid af va rens ståndet, om det ej snart up; a split och anarki och ; mar af blods. Att regeringen sjelf hyser bekymmer för framtiden framgår klart af de order, hon sändt till guvervörerna i provinserna. General Prim har, enligt hvad Gaulois meddelar, beslutit befa alla spanska generaler, som mu vistas i utlandet, att vadt återvända t Spanien, i motsatt fall bli de utstruk ur armåns rullor. ti Krigsministern — a nemligen — åtskilliga le at dem misstänkta fö att konspirera mot den I d nuvarande regeringen. I Madrid såväl somd i. andra stora städer hålles befolkningen 0 P g Vv oupphörligt i spänr genom de fortsatta demonstrationerna de båda täflande g partiernas sida. Den spanska befolkningen, v säger Times korrespondent, har, i följd afg det katolska presterskapets inflytande, enu mycket stor fallenhet processioner och si organiserar mycket hastigt en marsch genom s: utorna. Vanl gen väljes en söndag för ut-i förandet af den sortens demonstrationer. P Nästa stora republikanska demonstration ilm Madrid, i hvilken deputerade från alla provinser skola deltaga, är bestämd till i morgon I d den 13 dennes, — I Valladolid anställ slutet af Nov. en procession af arelig ibetsvänner, till ett antal af omkring jt: 3000 medlemmar. Hvar borgare bar en la-fö serqvist i knapphålet, det spanska bantret ti med en röd frygisk mössa på fanstångens m spets var placeradt på en vagn, dragen af fr mulåsnor utsirade på andalusiskt vis. Vag al nen var dessutom dekorerad med arbets skap och betäckt med republikanska inskrifD ter. På en flagga lästes inskriften No maslet reyes! (Inga kungar mer!). Processionen ri samlades i f. d. jesuiterklostret och drog) derpå vnder massans jubel genom gatorna. jk: En del af staders borgare hade dock stängtlde sig inne, emedan rykten voro i omlopp att!fö republikanerna hade af guvernören fordrath tillåtelse att i tre timmar plundra staden, Guvernören lät sedan genom plakater på gat-vi hörnen förklara detta Tykte vara en gkamlig lid osanning. — I Barcelona sågs den 3 Decemsv ber ett uppträde af motsatt slag. Det reak-b tionära partiet hade legt ett dussin fattiga si stackare, som buro en kolossal kristusbild af framför sig med inskriften: Herre, förlåt 5 revolutionäres bespottelser! På hvarje ö pen plats gjorde de halt, blottade sina hal ne sar och skuldror och piskade hvarandra för oc att på det sättet afvända himlens vrede. bl I Constitutionnel läses: Underrättelserna ne rån Havanna fortfara att låta oroande; in-sis vurgenterna försvara sig med kraft. Redan llå ha från Cadiz afsått 4000 man för att ber si mpa dem, och i dessa dagar. inskoppas yt-Im erligare 2000 man på a do InrikesministernSagasta har, på anhållan fr kommunalrådet i staden Murviedro, binr fallit att svaden fårrantaga det gamla Tam et Sagunt, på hvars ruiner Murviedro blef he ppor en första protestantiska kyrka: a LEA nsk I ak votten har nyligen blifvit öppr ahon ! D: på ön Minorca, Det tros at en Barce-soj ona äfven skall få en protestantisk ky kr staden bor nemligen en mängd tyskar, da schweizare, elsassare och envool: Syster, nn