Aftonbladet – 14 december 1868, sida 3

Article Image
Danmarks folkmängd, som de: 1! ebruari 1860 på konungarikets nuvsrande område uppgick till 1,608, personer antages enligt en beräkning i S ä k Tab: veerko,h ken dock endast redo, som är en följd af fö ver dödsfallen, r ndet mellan ir soner. Foikmä 11 månader f 5,84 procent eller i medeltal 1,16 procent om äret. Finanslageuvs andra behandling forts folkethinget den 10 den stårens budget. Vid den vände sig diskussionen förnämliga: anslaget tillanskaffande af munderin lar, hvilket utskottet mn 100, 000 till 20,000 Rbdl., icke ville gå längre ned än samt om anslaget till en skjutskola på Hö holm, hvilket utskottet ansåg böra gra Vid omröstningen förkastades med 75 röster mot 4 ministerns ändringsförslag att bevilja 60.000 Kbdl., hva t utskottets förslag om 20,009 an!ogs enl Anslaget till nyssämnda skjutskola afslogs äfven med 70 rös:er mot 7. Hamburger Nachrichtens korrespondent i Kjöbenhavn berättar att ryske kejsaren såsom erkänsla för det deltagande, som den danske konungen och det danska folket visat vid fregatten Alexander Newskys strandning, har förära Kristian IX kanonerna från vraket, inalles omkring 40 stycken, hvilka till största delen redan blitvit förda i land. Konungen skall med tacksamhet ha emottagit gäfvan. I afseende på de slesvigska förhållandena meddelas det i ett bref från Sydjutland till Thisted Avis, att det går rätt bra med de danska skolorna derstädes, Realskolan i Haderslev har i år höjt sitt antallärjungar från 115 till 136. Den danska flickskolan derstädes har omkring 70 elever. I Aabenraa finnes tre skolor med tillsammans öfver 100 lärjungar. I Sönderborg går det ännu smått ed skolsaken, men man hoppas på en snar bättre utveckling. I Fiensborg finnes en priut skola med 150 elever och en flick. Om realskolans undervisningsspråk år en hårdnackad strid förts mellan efolkningen och prosten Peters. Undervisket i densamma var halft danskt, kt, då Peters plötsligt förbjöd danagomål hos regeringen ha efter fyra tidsutdrägt edt till den skenbara rviften, att den förutvarande planen får s, men blott i öfversta klassen, och då icke funnit sig nöjd härmed, t besvär hos sjelfva den preusen. På landet finnas på flera kolor för konfirmerade bondesöner. Lärjuogarnes antal är väl icke stort, men skolorna ha ändock icke ringa betydelse, då det mest är förmögne bönders söner som här njuta en undervisning, hvilken skall afprögla sig i hela deras öfriga lif. På andra ställen häller man på att inrätta bondhögskolor. Den nytta, som alla dessa skolor göra, är dubbel, anmärker brefskrifvaren; ty utom att de gifva föräldrarne tillfälle att ka sina barn till en dansk skola och derenom återverka på föräldrarne, så hålla de åtskilliga lärare qvar, hvilka eljest skulle bli nödsakade att annorstädes söka sin utkomst. ta afdelningen omkring emot ministern ill 60,000 Rbdl., SEEN ER RAMAR EN pr on nar

14 december 1868, sida 3

Thumbnail