qväma stol och då och då nickade samtyckande till mr Tem ores ord. Dess skarpsinne star oöfver ; Ingenting kan undgå dess genomträngande blick och deras måga att uppspåra brott, utom dess oför tenhet i att förfölja dem. Mycket angenäö sade den höge embetsmannen och log å och likväl också mycket sannt, vårt fol af första rangen, och de äro inte fransmän, allesammanp, tillade han. Vi äro kosmopoliter, sir. Och jag tviflar inte på att denna sak skall. bli klarerad på bästa sätt! fortfor mr Templen;ore. Inte jag heller; men jag är förberedd på att den skall fordra lång tid. Jag förmodar att vi som vånligt komma att bli stående vid vadnen. Vid vagnen! Ja, i alla fall af mystiskt försvinnande förekommer oföränderligt :en vagn. Sr len frn enn fingo full fribet, ser ni, ha vi att säga förlorat vår högra hand: serligen äro de nummererade eller böra åtiinstone bli det; men nattvagnarne kringgå afta lagen. Hvaraf tror ni väl att! vi veta att den der damen for direkte från jernbanstationen till Hötel du Parc? Jo, af åkaren. Men olyckligtvis finns det inte någon åkare, som kan berätta oss att han körde henne följande morgonen. Och likväl är säkert att hon inte tilln en enda natt der. ke stt hon tog en bärare och gick mr Templemore. I are i grannskapet vet någonting svarade den höge embetsmannen, s ha noga undersökt sakens min. Vi lå säkert mycket att beställa, sir, Det är inte lätt att finna perso