holm, Albert Bonniers förlag. Till de ämnen, hvilkay ehuru ofta noglJ ragta, på tal inför svenskä läsare, dock fortpå wa att intressera liksom egde de alltjeiiit en första nyhetens behag, höra utan tvifel skildringar; helst de af åsyna vittnen, ur en störa nordamerikanska republikens rikt tvecklade samhällslif. Lätt fattliga orsaker gga till grund för det deltagande, hvarmed i lyssna till berättelserna från landet i den jerran vestern. Nästan alla de stora framidsideer, för hvilka i det gamla Europa den ya generationen nu kämpar en afgörandets amp mot trögheten och förtrycket, hafva edan årtionden tillbaka varit de enväldigt errskande makterna i Amerikas fria statsörbund, Den nya samfundsbyggnad, på hvars rundläggande vi mödosamt arbeta i Europa, len höjer redan högresta tinnar i verlden på ndra sidan cceaneb; och de fruktånsvärda torihar, som vanmäktigt brutit sig mot dess nurar, hafva kraftigare än någon blott teoetisk bevisning lagt i dagen byggnadens ryggliga fasthet. Och dock har för utbil-Y landet och vidmakthållandet af detta håll-V asta statsskick erfordrats endast ganska få ut de rörelsekrafter, hvilla man i kabinettsvolitikens och det diplomatiska hemlighets-: nakeriets förlofvade länder gemenligen pläar betrakta såsom ta regeln för reseringskonsten i dess fuliändning. Huru mycket kunde ej den europei-ka diplomatiens notskrifvande och chifferuttydanvde små Talleyander ha att lära af dessa okonstlade, enerviskt framåtsträfvande yankees, hvilka i allt söka att med första inöjliga komma from sounds to thinge och dervid hälla före att raka vägen är den bästa! I Europa håller nan granna tal om frihet och menniskorätt, Amerika förverkligar man beggedera — leri ligger ski!naden mellan de båda verldsle!arnes samhällslif och deri äfven den enkla ösningen af frågan om orsakerna till Amerikas blomstring och storhet. Amerika är den religiösa frihetens och fördragsamhetens and; der smädas och förföljes ingen derföre, att han till sina religionsåsigter skiljer sig från hvad som inom ett visst kyrkosamfond är den gällande läran. Amerika är den fria andervisningens, den allmänna bildningens land: der uppfattas folkskolan såsom en lifs fråga för sjelfva folket och i afseende på undervisningens riktning och art låter man sig ledas af regeln att lärdomen bör vara för lifvet, icke endast för skolan. Amerika är framför allt det oförtröttade arbetets, den sagneliga verksamhetens, den dugande kraftens moderland; den enda aristokrati, som der erkännes, är duglighetens och förtjenstens, och förnämst bland de jemnlike är den, som inom det andliga eller materiella verksamhetsområdet kraftigast häfdar arbetets adel och ära. Hvad under då att hjertat klappar starkare hos mången, när tankarne flyga till detta land, som på odlingens bana går framåt med en snabbhet, till hvilken den historiska erfarenheten icke har något motstycke att uppvisa? Och underligt är ej heller att mången det bittra armodets son. i norden, när den gamla vikingahågen frestar, besluter sig för att öfvergifva den torfva, han ej mäktar afpressa ens en torftig bergning åt sig och de sina, och går att öka den väldiga utvandrareström, som, likt en ny folkvandring, i våra dagar oupphörligt böljar från öster till vester — en kulturhistorisk företeelse lika märkvärdig som till sina egentliga grundorsaker hittills föga utredd. Redan i början af 1850-talet skä s åt vår litteratur ett värdefullt bidrag till kännedomen om Nordamerikas kulturförhållanden, och särskildt om dess skolväsende, genom hr Siljeströms arbete Resa i Förenta Staterna. När ett tiotal af år derefter Laboulayes Paris en Amöerique banade sig väg till oss, då mottogs detta den snillrike tänkarens, den store centralisationsfiendens arbete med entusiasm. . Man lyssnade med begärlighet till dessa drömmar af en febersjukp, cegri somnia, hvilken är den benämning författaren sjelf med en anstrykning af vemod ger åt det samhällsideal, som har hans tankes bifall och bans hjertas kärlek. Man uppbyggde sig af de stora vyerna och gladdes åt den träffande satiren, och ännu länge efter det man :lagt boken tillsido bar man i. sitt minne de stämningsfulla slutorden om burusom det gifves ett slag af galenskap, för hvilket ingen bot står att finna: för kärleksgalenskapen kan man botas, för ärelystnaden likaså, men: folie de liberte, on nen guödt jamais,. Sedan den tiden vänta svenska läsare gerna att finna en fläkt af den amerikanska frihetsandan, något liknande en frisk luftrensande hafsbris i de skrifter, der det gäller att skildra folk och sed i Amerika. Det är oss ett nöje att erkänna, att den som med dylika förväntningar går till läsningen af hr Rubensons reseskildringar icke kommer att blifva i sin väntan besviken. Reseberättarens uppgift har ej varit att lemna en fullständigt uttömmande framställning af det sociala och politiska tillståndet i Nordamerikas förenta stater: den tid, han der tillbragte, räckte ej till för mera än en allmän öfverblick af det hela. Men man måste medgifva att han inom denjemförelsevis trånga ramen af några månader medhunpit att se och inhemta ganska mycket, att han på ett lifligt och underhållande sätt förstår att skildra det han upplefvat samt att allestädes i hans skildringar den intresserade iaktagaren äfven röjer den för allt godt och samhällsnyttigt nitålskande menniskovännen. Ett hufvudsyfte för hr: Rubensons resa var att, på uppdrag af redaktionen för Göteborgs Handelstidning, skaffa sig kännedom om emigrantförhållandena i Förenta Staterna, särskildt beträffande de svenska utvandrarne, Det härom handlande. kapitlet afslutar författaren med några behjertansvärda reflexioner om orsakerna till emigrationen. Han önskar, att den dag måtte vara nära, då gamla Sverge kan erbjuda alla sina barn samma fördelar, som nu stjernbanerets land,. Men han tillägger: Oaktadt upplysningen hunnit sprida sitt välsignade ljus ner till massan af folket, och arbetaren derigenom blifvit genomträngd af känslan utaf sitt menniskovärde, skall emigrationen likväl fortfara, intilldess de rika och mäktiga fullkomligt erkänna mennviskovärdet. äfven hos arbetaren. En framstående man i Amerika svarade författaren på hans fråga, huruvida i Amerika ej funnos arbetareföreningar: I Amerika är hela nationen en stor arbetare-! förening. När vi, tillägger hv Rubenson, hunnit så långt, att man kan i vårt land yttra sig såsom nu denne amerikanare, då tror jag att alla barn af Svea gerna skola stanna qvar och rastlöst arbeta till det gemensanuna målet — fäderneslandets väl m ÖÖM sa sl mm AR RR Am AA sr: O TO ds Ht M