Aftonbladet – 3 december 1868, sida 2

— Musikaliska akademien. De musikhistoriska föreläsningarne afslutades för denna termin i förgår afton. Vid de två senaste seancerna har redogjorts för pianots och violinens uppkomst och utveckling, samt för kompositörer och exekutörer på dessa instrumenter. För pianot omtalades pianisterna Scarlatti, Händel, Seb. Bach och Em. Bach, Haydn, Mozart, Beethoven, Hummel, Ries, Herbst, Chopin, Henselt, R. Schumann, den engelska eller Clementi-skolan, Field, Cramer, Bertini, Kalkbrenner, Dusseck, Moscheles, Weber, Kuhlau, Liszt, Thalberg m. fl. Om stråkinstrumenterna upplystes, att de äldsta af dessa voro försedda med gripbräde, såsom på guitarren; att man haft stråkinstrumenter af olika dimensioner samt med olika antal strängar, såsom 3, 4, 5, 6 m. fl.; att dessa instrument haft olika benämningar, såsom på 12:e å 13:e seklet tyskarnes 3-: -strängiga violin Rebec, samt senare Giga, också ett gammalt violininstrument, och Viola-damore med 12 å 14 strängar m.fl. De olika skolornas mästare omnämndes, såsom för italienska violinskolan Puqnani, för den franska Baillot, för den belgiska Beriot och för den tyska Spohr; dessutom omtalades violinvirtuoserna och tonsättarne Corelli, Tartini, Viotti, Rohde, David, Ernst, Joachim, Vieuxtemps m.fl. Illustrationerna ha varit: fyra karaktersstycken för piano af Schumann, Gartenlied, Trauer, Turnermarche och Abendlied, hvilka spelades af eleverna i artistklassen, fröknarne Hellgren och Westman. Aria ur Paulus sjöngs af hr Håkansson; cavatina ur operan Mignon af Thomas utfördes af fröken Signe Hebbe. Slutligen sjöngs en pompös kör ur Händels orat. Samson. Prof. Bauch slutade seancen med en öfversigt öfver hela musikhistorien. Nästa termin, som börjar i Februari, skulle en afhandling förekomma em musiken i Sverge. (P.T.)