Aftonbladet – 30 november 1868, sida 3

ska OCH Iranska IOIKVISAD. Gastrågan. I en uppsats den 13 innevarande månad yttrade vi åtskilligt angående det såväl i vårt som hofvudstadens gaskonsumenters tycke allt för höga gaspriset och omnämnde derjemte att en af de större enskilde gasförbrukarne härstädes, firman W. Hellgren komp., brutit med gasbolaget, i det denns låtit uppföra ett eget gasverk af de alltmers bekanta v. Celsingska trägasverken. Att denna vår uppsats skulle förorsaka någon oro hos hrr aktieegare i Stockholms gasverk, var ganska naturligt, ty hvar och en är rädd om sitt, och det är en i allmänhet obestridd sanning att ju mer man eger, desto mer vill man, hafva. , Sjelfbevarelsedriften gjorde sålanda, attydet icke dröjde länge förrän en af aktieegarne i Stockholms gasverk lät höra af sig med en klagoskrift, med anledning af hvilken, införd i denna tidning sistl. onsdag, vi nu nödgas till,detta ämne återkomma. Insändaren yttrar bland -annat: Beträffande rådet till gaskonsumenterna att genom användande af fotogen eller anläggning af egna gasverk undvika bolagets dyra gas, så torde hvar och en, äfven utan en sådan uppmaning, se till hvad som ligger i hans eget intresse. — Det ligger mycken sanning häruti, men af huru stor, VR det än kan vara för enhvar att sjelf se till hvad som ligger i ens eget intresse, händer det likväl så ofta att menniskan icke ser sitt eget bästa, och i sädant fall är det medmenniskors pligt, för att icke tala om pnblicistens skyldighet, att att räcka en ledande hand... Det var just från .denna menniskovänliga synpunkt vi betraktade saken, då vi yttrade oss i denna fråga, och vår öfvertygelse om att en nedättning i nuvarande gaspris vore till gagn ör sjelfva gasbolaget; som derigenom skulle förskaffa sig flera konsumenter, — små men många — och befria sig från de bolaget hotande trägasverken, förmår ej insändaren rubba. Att det ligger i gasförbrukarnes intresse att blifva upplysta om att ett nytt och billigare lysmedel blifvit i större skala praktiskt utfördt samt .att skäl torde vara att aktgifva på detta föredöme, lärer väl ej heller kunna bestridas. Insändaren yttrar, att det synes icke behaga författaren af föregående . uppsats att. stt bolag finnes, .som lemnar vinst åt sina delegare, och att aktierna stigit i värde, eljest, skulle han icke framhaft detta såsom ett bland hufvudskälen för den påyrkade nedsättningen i gaspriset. Lika angenämt som det är att se det ett industrielt företag af hvad slag som helst inom vårt land har framgång, och hvaröfver ingen kan glädja sig högre än vi, lika tydligt borde det vara för insändaren att giltigare skäl för -påyrkande af nedsättning ej gerna kan finnas, än att aktierna, såsom här är förbållandet, fördubblats i värde, helst vi redan medgifvit att vi. derjemte bade det ofvan nämnda skälet att en nedsättning skulle vara i bolagets eget intresse. Insändaren uppehåller sig temligen länge vid de omständigheter, under hvilka gasbolaget tillkommit. För sakens skull lönar det ej att följa honom på denna väg, ty man har deraf ingen upplysning att vinna. Det torde vara tydligt att svårigheten att få aktier tecknade ej härledde sig från öfvertygelsen att man skulle förlora på desamma, utan emedan de flesta voro obekanta med den dittills främmande affären. :Vi tro ej i likhet med insändaren att det så mycket var skammen för Sverges hufvudstad som förmådde en del insigtsfulle personer att teckna aktier och arbeta för sakens utförande, utan fasthellre att personer redan då funnos, som hade insigt om att de flesta af Englands och köntineptens till och med mindre städer redan på den tiden egde gaslysning, och. att denna affär -lemnade stor behållning. Vi skulle kunna nämna sådane aktieegare. Viddre sägerinsändareb, att då bolaget, i följd af sina med staden ingångna förbindelser, måste vara betäpkt på att samla en reservfond, så hafva utdelningarne hittills måst inskränka sig till i medeltal 1034 proc. för året; härvid är dock att märka dels den vigtiga omständigheten att de tre sista åren lemnat 16 proc., och dels den ännu vigtigare omständigheten att insändaren, som eljest så villigt lemnar upplysningar, ej nämner huru mycket af vinsten årligen. lägges till reservfonden, hvarigenom en riktigare jemförelse skulle kunna göras. med hvad gasverket i Hamburg (för 1867 44 proc.) eller i Göteborg (för 1867 28 proc.) -— än den som insändaren. framhåller, . under anförande att den på Stockholms gasverk komrmande utdelning sålunda ingalunda varit hög. Bland de flere skäl insändaren företer såsom bevis för att gaspriset ej bör nedsättas, är att bolagets första oktroj är slut redan om 16 år, då staden eger rättighet att inlösa, gasverket eller anlägga ett nytt. — Sexton år gå icke så fort och när de en gång äro ändade är ej värre att befara än att staden inlöser gasverket till ett pris, hvarmed bolaget tvifvelsutan blifver belåtet; lika troligt är dock att nytt kontrakt upprättas, såvidt bolagets. pretentioner. då äro mera billiga än nu. . Der sålunda ett nytt skäl för bolaget att ihågkomma sitt eget Intresse. — En fullständig revolution i belysningsväg kan under demna tid förestå, säger insändaren, hvartill vi svara, att om revolutionen ej blir så fullständig, så kan likväl ett och annat föredöme, sådant som det hrr Hellgren komp. i dessa dagar lemnat, af andra efterföljdt, blifva skadligt nog för bolaget. — Att högst få af de nuvarande delegarne innehafva sina aktier till ursprungliga värdet, upplyser väl. insändaren, men han talar härvid icke med siffror. Få af de ursprungliga aktieegarne lära väl dock frivilligt sålt sina andelar och