Aftonbladet – 27 november 1868, sida 3

ee Nn betraktade sin tant med:en på en gång förfärad och bönfallande blick. FR Ha, ha!-Jag kan få er att skälfva, min stolta dam! sade mrs Luan och nickade åt sin bleka niece. Jag gaf: er en man, och till tack derför beröfvade Ti mig min son — men jag skall få er att darra l Tänt! Tant! ropade :Dora bönfallande. Mrs Luan skrattade, och Jöhn Luan, som en stund hade varit tyst, kastade sig oroligt i sängen och instämdei sin mors skratt. Hör på honom! ropade hon och stampade i golfvet i det hon gaf Dora en. ursinnig blick. Gå, säger jag! Gå genast, begge tvål Richard, kom och låt oss gå bad Dora. För all del, låt oss gå! : Men mr Templemore rörde sig nu lika litet som förut. Han kastade forskande blickar från mrs Luan på sin hustru. . Det var någonting — någon. dold strid mellan dessa båda qvinnor, en hotelse från den ena sidan och bäfvan på den andra; ty han kände huru Dora skälfde i hvarje lem. Hvad var det? Hvad -kunde det vara? Deorax, sade han i låg, öm ton och drog henne närmare intill ig medan han lutade sig ned och talade till henne —Dora, hvad är det? Ha förtroende för mig. d Dessa ord voro likt en himmelens dagg. Hon slog sina armar kring hans hals och utropade: O, förlåt mig — förlåt mig! Jag kunde inte hjelpa det!b fan besvarade hennes smekning och sade ter: Hvad är det? Ha förtroende till mig. Mrs Luan besvarade hans fråga. (Forts. följer.)