MM MOV PYRM AE AV EEE a a grader, isbelades Anjan så starkt, att förgäfves försök gjordes att forcera isen. — Om utfodring af renlaf. En landtbrukare har meddelat Mariestads Veckoblad följande iakttagelser och rön i denna, synnerligast under rådande knappa fodertillgång, ganska vigtiga fråga: Jag har inköpt laf till den mängd att det må åtgå 20 å 30 skålp. om dagen pr ko räknadt. ända till mot midsommar, och detta till ett pris af 50 öre pr centner. Det är nu en månad sedan korna insattes på vinterfodring, och de hafva ännu ej fått hö och hafregröpe, men äro nu betydligt fetare än då de insattes. Detta kan dock ej en samt tillskrifvas renlafven, ty de hafva utom of vannämnda qvantitet deraf pr ko om dagen fått 3, kubikfot rofvor, sönderhackade och före e dag ihoplagda med hackelse af råghalm, lan hackelse blandad med något litet färskt (också ett nymodigt foderämne) från et! st fält midsommarsråg (tufråg eller Johannes råg), eller rättare sagdt fallråg, som ett år väx! å gammal jord och som, ehuru den ej sådde: örrän i slutet af Juli, blifvit rätt frodig, och kar ännu dagligen afslås så pass som !. hämtkorg p1 ko. Blandningen med rofvor och råggräs ha gjort halmen så begärlig att korna äta sig mätts och vraka snart sagdt intet. Då rofvorna och råggräset taga slut, måste vä höet och vårsädeshalmen ersätta de förra, ty de är ej troligt att ensamt renlaf såsom sörp bland råghalmshackelsen är tillräcklig att hålla korn: vid hull. Mjölkafkastningen har hittills visat sig rätt god, och gräddsättningen likaså. Fodringen med renlaf sker sålunda: En brygg panna vatten uppkokas, och deri slås för hvarje 0 6 å 8 ort salt, som således upplöses. Dett vatten slås så hett det är i ett kärl, hvari ren lafven blifvit hårdt packad, och får stå till på följande morgon, då deny afsvalnad; pifves: krea turen i baljor ehsamt för sig, jemte den dela spadet, som ej blifvit insuget i lafmossan, och äte då med mycken begärlighet, dock måste de allr: första dagarne något hafremjöl påströs. Jag har äfven försökt att inpacka renlafven blandad med agnar, i ett kar, och indränka de med kallt osaltadt vatten. Denna massa blef efte ett par dagar varm, och gafs då åt kreaturen men de ville ej äta deraf förrän de fingo mjö påströdt, och i alla fall ej så begärligt som der på förstnämnda sätt behandlade lafven. Nu under barvintren är renlafven lättast åt komlig i mossarne, och nu behöfva de fattige bäs någon ny sysselsättning och förtjenst, sedan jord bruksarbetena upphört. Att renlafven inhöstas våt har jag ej funni dlägligt; men den som på hösten levercrats hä har ej blifvit vägd, utan jag har i stället betal 20 öre fören nägorlunda väl packad halftunns (trefotsmått), såsom motsvarande ofvannämnda X öre pr centner.