Aftonbladet – 26 november 1868, sida 3

il I mälde talmannen, att Chr. -Rimestad m. fl. ämnade inlemna ett nytt förslag till värne pligtslag. UTRIKES, ENGLAND. Disraeli har för sina valmän i Bucking hamshire hållit ett nytt tal, hvari han åter framställde grundsatserna för sin ministöres I politik. Hans yttranden voro så till vida Tolika med talet vid lordmayorsbanketten den .J14 dennes, att han nu lade stark tonvigt på noninterventionspolitiken och i det hela taget mycket nära anslöt sig till de af lord Stanley framställda åsigterna. Premierministern började med att konstatera det vänskapliga förI hållandet till de utländska makterna, då deremot vid hans inträde i kabinettet en viss ljumhet varit rådande i förhållandet till Danmark, Tyskland och Ryssland till följd af lord Russells politik. England hade väl det största intresse i fastlandets fredliga utveckling, men försmådde att eftersträfva ett imaginärt anseende för makt genom en kostsam inblandning i de europeiska tvistefrågorna. Englands intresse fordrade den europeiska fredens upprätthållande, och det skulle städse göra sitt inflytande gällande i denna riktning, men blott undantagsvis inlåta sig på verkliga interventioner, der det visade sig nödvändigt, såsom i den luxemburgska frågan. Alla de amerikanska tvistefrågorna voro nära att lyckligen få en fredlig lösning. Telegrafen berättar om nya skandaleri anledning af valen i Irland. I staden Sligo blef en kapten King, som ämnade rösta för den konservative kandidaten, major Knox, skjuten i bröstet med en revolver och dog på stället. Från somliga håll påstås det dock, att det var ett vådaskott ur kaptenens egen revolver. Tre konservativa kandidater måste taga till flykten, sedan. de blifvit genomryglade af pöbeln. Trots dessa våldsamfer blef major Knox vald. När pöbelv fick kännedom om denna utgång, tågade den larmande utåt gatorna och förstörde flere konservative invånares hus. Slutligen ryckte en afdelning dragoner ut och nödgades göra flera anfall. Åtskilliga personer blefvo svårt sårade. Aftonen efter valet voro stadens gator besatta af po:is och militär. — I Dundalk var oväsendet omkring valtribunen så starkt, att det var omöjligt för någon af talarne att få ordet. — I Cork trängde beväpnade män sig in i sherifen Johnsons hus och begärde att han skuile utlemna revolvrar och andra vapen. De genomletade hela huset och medtogo derifrån ett gevär och en sabel. BELGIEN. I en korrespondens från Luxemburg tilll. Köln, Zeitung klagas bittert öfver, att man på den sista tiden vid storbertigdömets alla undervispingsanstalter afskaffat de tyska skolböckerna (isynnerhet läroböckerna i geografi och historia) och ersatt dem med franska. Icke en gävg läroböcker, som äro författade af tyska vetenskapsmän iluxemburgsk tjenst — säger Köln. Zeit. — ha fått bibehållas. NORD-TYSKLAND. Preussiska deputeradekammarens arbetsordningskommission behandlade i fredags de nordslesvigsia deputerades, hrr Krägers och Ahlmanns, hemställan att dispens från afläggande af eden på författningen måtte dem l! medgifvas, då de, som bekant, önska bli be-l! traktade blott såsom representanter af deras provins och icke af preussiska folket, Hrr! Kriger och Ahlmann infunno sig personligen i kommissionen, hvilkens ordförande frågade ? dem om de ville aflägga eden eller icke. Dej ägrade detta, uppgåtvo i korthet sina motiver och lemnade salen. Kommissionen beslöt att-liksom förlidet år förelägga herrarne ! att fuligöra eden inför husets skrank och il händelse af vägran hos huset hemställa det ! deras mandat måtte förklaras upphäfdt och ! nytt val anställas, Geheime-justitierådet Taddel, som under många år representerat Berlins första valkrets i preussiska deputeradekammaren, har den 20 dennes aflidit i en ålder af 83 år. Taddel, hvars värdiga hållning såsom ordförande i den märkvärdiga Waldeckska rättegången ännu lefver i allmän hågkomst, var en af prydnaderna för preussiska domarståndet, hvars före 1848 till ordspråk blifna oafhängighet haa under reaktionens första år bevarade mot polismyndighetens allsvåldiga representanter. s Vid hofvet i Berlin motser man en lysande I 4 karnavals-säsong, många främmande furst-: ligheter och bland andra äfven medlemmar t at engelska konungafamiljen väntas på be-ir a 8 r sök, I österrikiska delegationens sammanträde den 20 dennes framlades efter en kort dis-!d kussion utrikesministörens budget, som blef!h bifallen utan förändringar. Deputeraden!a Rechbauer föreslog att stryka en del af af-! löningarne för de diplomatiska representan-le terna i främmande länder af andra rangen 1 (Sverge, Danmark, Nederländerna, Belgien, ö Portugal 0 s. v.) och ätt låta göromåleng ombesörjas af chargös daffaires i stället för!s f k , af sändebud, men rikskanslern Beust uttalade sig med bestämdhet deremot, hvarefter! regeringsfö örslaget bifölls med betydlig röst-1a öfvervi : gt Det högst aflönade diplomatiskals embetet är mini sten i Paris (90,300 je floriner), dernäst följa posterna i Londona (83,100 floriner) och Petersburg med!d S I 63,000 foriner. Utrikesministern Beust har en inkomst af 42,000 floriner utom taffelpenningar. Bland de lagförslag, som blifvit framlagda n för delegationerna i Pesth, förekommer en plan till österrikiska marinens utvidgning, utarbetad af vice-amiralen Tegethoff. Flottans budget för år 1869 belöper sig till 9,400,000 floriner, hvilket är 1,100,000 foriner mer än år 1868. Det är vice-amiralens mening, att under loppet af 10 bringa österriki kal Medelhafsmarinen till följande styrka: 15 pansarfartyg, 8 träfregatter, 16 däckade träkorvetter, 4 avisoångare, 1 skolfartyg, 5 travsportfartyg och 2 jakter. Förattnppnå denna styrka skola under loppet af de nästkommande 10 åren byggas 6 nya pansar-p fartyg. Föröfrigt uttalar Tegetholf sig i den ik delegationerna förelagda marinplanen motl anläggandet af fästningar och sjöbefästnin-1 ar, då efter hans mening flottan ensam skall !v vara i stånd att skydda kuststräckningarne jn genom att erbjuda fienden kamp i rum sjö. j: Att anlägga en gördel af fästen långsåt den ti dalmatiska kusten skulle efter hans för-b menande dels kräfva onraonartinnorliga nana in