Aftonbladet – 25 november 1868, sida 3

Till Redaktionen af Aftonbladet! I Aftonbladet för den 13 dennes förekommer er uppsats, hvari frågan om: de-förment höga gas priserna åter bringas på tal, och det ofta förkätt rade gasbolagets åtgöranden klandras, hvarjemtc teaterstyrelserna, handlande och öfriga näringsid kare tillhållås för det de genom den öfverdådiga ste lyx med gaslågor framkallat en så norm gas konsumtion, som återigen föranledt dessa förmen stora utdelningar till gasbolagets delegare, hvilke: i sin tur verkat att aktiernas värde stigit från 37 rår till 702 rdr. Detta för våra svenska förbål landen så ovanliga fall, att ett bolag finnes son lemnar vinst åt sina delegare och hvilkas aktie: stigit i värde, synes icke behaga författaren a nämnda uppsats, eljest skulle han icke framhaf detta såsom ett bland hufvudskälen för den på yrkade nedsättningen i gaspriset. Det kan med anledving häraf icke skada ati påminna Aftonbladets läsare under hvilka omstän digheter gasbolaget tillkommit, samt, att om bolaget har nu afundade gen det på samma gång åtagit sig anda skyldigheter. Frågan om införandet af gasbelysning i bufvudstaden, som alltsedan 1830-talet varit ett allmänt önskemål, men i brist på företagsamhet ej kom sig före, upptogs ånyo i början af 1850-talet sedan såväl Göteborg som Norrköping i flera år haft denna beqvämlighet. Troligen hade frågan äfven nu fått falla, derest icke några insigtsfulla personer, anseende det vara en skam för Svergeg hufnudstad. att vara i saknad af en upplysning som de flesta af Englands och kontinentens till och med smärre städer redan då tillegnat sig, hade tagit saken om hand och med den outtröttligaste ifver arbetat för densammas utförande. Mången torde ännu påminna sig allt det besvär och alla öfvertalningar samt vädjande till innevånarnes känsla för deras vackra hufvudstads anseende, som måste användas för att få det nödiga aktiekapitalet. Och ändock! oaktadt allt detta, lyckades det ej att kunna få ihop mer än något öfver 550,000 rdr bko till det erforderliga anläggningskapitalet 800,000 rdr bko, så stort var då misstroendet och lojheheten för detta allmännyttiga företag. Denna liknöjdhet från den större allmänhetens sida fortfor jemväl sedan bolaget, som från 1854 till 1857 varit i verksamhet, åtagit sig att genast föranstalta om gasutsträckningen till på icke territoriela församlingarne och för den skull behöfde ytterligåre medel för gasverkets utvidgande, samt för detta ändamål utfärdade inbjudning till ny aktieteckning. Det då erforderliga beloppet kunde icke enom aktieteckning erhållas till fullo, hvadan olaget för att kunna fullgöra sina en gång åtagna förbindelser kort derefter nödgades upptaga ett ända till 1,000,000 rdr uppgående lån. Den sammanlagda kostnaden som på gasverket blifvit nedlagd uppgick vid denna tid till icke mindre än 3,000,000 rdr rmt. Det torde icke böra förvåna någon om delegarne, med riskerande af ett för våra förhbållanden så betydligt kapital på ett företag som i alla länder betraktas såsome det mest riskabla, på sina penningar borde kunna emotse någon vinst utöfver vanlig ränta. Emellertid, då bolaget i följd af sina med staden ingångna förbindelser städse måste vara betänkt på att, i händelse af inträffande olycka, genom en samlad reseryfond genast kunna försätta gasverket i slånd att återtaga dess verksamhet, hafva de till delegarne utgångna utdelningarne hittills måst inskränka sig till följande: neml. 1854, 6,32 proc., 1855, 5 proc., 1856; 7 proc., 1857, 8 proc., 1858; 10 proc., 1859, 6?s proc., 1860, 67.3 proc., 1861, 8 proc., 1862, 10 proc., 1863, 13!s proc., 1864, 13:s proc.,. 1865, 16 proc., 1866, 16 proc., 1867 16 proc., eller i medeltal 10? 14 proc., utgörande 47.1, proc., utöfver 6 proc. ränta för år. Jemför man denna utdelning med hvad gasverken i utlandets större städer gifva, till exempel Hamburg för år 1867 44 proc., eller med Göteborgs gasverk för samma år 28 proc., så visar detta att den på Stockholms gasverk kommande utdelning ingalunda har Varit hög. Tager man derjemte i betraktande att gasbolagets första oktroj är slut redan om 16 år, .då staden eger-rättighet att antingen inlösa gasverket eller att anlägga ett nytt; att ingen kanveta om ej inom denna tid en fullständig revolution i belysningsväg förestår, samt åtskilliga andra omständigheter kunna tillstöta som på ett menligt sätt inverka på bolagets verksamhet: att bolagets på gasverket nedlagda betydliga kostnader af sådana skäl lätt kunna vara alldeles bortkastade; att högst få af de nuvarande delegarne innehafva sina aktier till urspringliga värdet, samt slutligen att bolagets så kallade sork eller gasprisets fiserande för återstående 16 åren ingalunda kan betraktas såsom sådant, då bolaget redan ansett sig böra nedsätta detta pris med 62!:; öre pr 1000 kubikfot, så torde det så ofta framhafda påståendet om bolagets orimliga vinst i förståndiga menniskors ögon reduceras till sitt rätta värde. Insändaren tror sig kunna försäkra att bolaget, utan någon uppmaning från Aftonbladsförfattarens sida, känner och vet sin ställning gentemot dess gaskonsumenter, och bästa beviset derför är bolagets ntan påtryckning redan gjorda medgifter