Aftonbladet – 23 november 1868, sida 3

, Polisen blandade sig icke i saken, enligt hvad har hört sägas. Icke heller företogos .j några arresteringar. Hela saken var i och L för sig icke synnerligen allvarsam; men den z bevi-ade, huru retad sinnesstämningen för närvarande är i Paris. För den 18 dennes, då : Rotschild skall begrafvas och hvarvid en stor folkmassa torde komma att strömma tillsammans, har man vidtagit storartade försigtighetsmått. ENGLAND. Gladstone höll den 14 dennes två tal till sina valmän i Lancashire, det ena i Garston, det andra i Wavertree. Det första af dessa tal var mörkligt derföre, att de liberales ledare deri för första gången förklarade, att I han under vissa omständigheter skulle rösta Å sluten omröstning vid valen. Han önskade att icke bli tvungen dertill, sade han. atan hoppades, att det äfven i framtiden skuile bli möjligt att utöfva rösträtt på et: öppet sätt; men om sådana tilldragelser of-tare skulle förefalla som i Blackburn, der konservativa fabriksegare utan barmhertighet hade gjort sina arbetare, ja till och med deras familjer dlösa, öre att de förklarade sig vara de liberala kandidaterna, o han på allt möjligt sätt söka betrygga valfriheten. För öfrigt yttrade Gladstone sig ogillande både om lord Stanley och isynnerhet om Disraeli. Jag protesterar,, sa e han, mot den valmanöver, som består i att begagna den utländska politiken för partisyften inom landet (bifall). I förra veckan zaf lordmayorn sin årliga bankett i Guildhall. Premierministern förklarade der, att det i hans tanke var sanvolikt, att det, oaktadt förhållandena på fastlandet hade ett hotande utseende, skulle lyckas att upprätthålla fre eden, om det tillätes Hans ädle vän utrikesministern att uppträda såsom bemedlare mellan Frankrike och Preussen. Jag vill icke i detta ögonblick uttala någon mening i detta afseende, utan inskränker mig till att anmärka följande: Jag har i sanning goda tankar om lord Stanley (bifall); men jag är fast öfvertygad att han, om man gör honom något förslag i detta afseende eller blott företager ett eller annat inledande steg, skall betänka sig två gånger — ty han har ju ett sundt och klart omdöme (spänd uppmärksamhet) — ionan han gifver 8 han skall icke af några partisyften låta beherrska och draga sig i den ena riktningen mer i den andra. (Bifall). Men hvad jag säger, mina herrar, och hvad jag är be-. redd att säga i en annan församling, i fall I insätten mig deri, det är, att premierm stern icke var berättigad att uppt Guildhail med ett f g om utrikesministerns bemedling mellan Frankrike och Preussen. g säger, att det var hvarken rätta stället eller ögonblicket att göra det, och allraminst var det stället :eiler ögonblicket att framkomma med opassande officiösa förklaringar, landen, utan midt i en valstrid, under n landet gifver tillkänna, att denna misannolikt skall komma i minoriteten.n Genom telegrafen har man ishemtat, att mma oroligheter förefallit under valen såväl i Irland, der mau kunde vara beredd på blodiga ammandrabbningar, som i flera enge städer, i hvilka det dock finnes ett stort antal irländare. Renters byrå meddelar bärom följande något utförligare telegram den 18 dennes: Under i gå föreföllo tumult i Bolton (en stor fabriksstad i Lancaster) mellan irländarne och engelsmännen. Militären måste blanda sig i saken. I Bristol stormade pöbeln å ömse hus och förstörde egendom till ett värde af 15,000 st. Provinsbanken anfölls, men räddades dock. Många personer blefvo sårade. En dylik underrätt har ankommit från Belfast. Här blef domaren misshandiad och stolens lokal förstörd. Staden är full af I Cork förstörde orostiftarne protestanternas församlingssal. . Man fraktar, att oroligheterna skola förnyas i dag. Det larm och oväsen, som i lngland bruka ätfölja valförrättningen både på den så kallade nomination-day (då kandidaterna från valtribunerna tala till den församlade folkhopen och. måste underkasta sig ett förberedande val genom handuppräckning) och på den dag, då sjelfva valet försiggår ge namnupprop, ha i år varit betydligt mindre än vid föregående parlamentsval. Härtill har den af senaste parlamentet antagna valbestickningslagen till en del bidragit. Då det emligen genom denna lag har blifvit förbjudet att tillställa processioner utat gatorna ned partiemblemer, fanor och musik, hvilket förr var en stor förlustelse för den lägre befolkningen — likasom händelsen ännu är I Nordamerika — så saknas en del af de anIedningar, som brukade medföra ett öfveri unde larm och oväsen. Den nya lagen rbjuder vidare valkandidaterna och deras agenter att ställa hyrvagnar till valmännens förfogande; dessa byrvagnar, som man förut kunde möta på alla gator och torg, ötverklistrade med stora partiplakater, uppmanhingar 0. s. V., äro nu äfven försvunna och ha bidragit att göra valdagen något lugnare. Likaså är det förbjudet att traktera valmännen med öl och bränvin, och man förskonas derför numera från att se en mängd iruckne samlade utanför krogarne och att höra deras skrål och oljud. Emellertid är det prof, som en kandidat måste underkasta sig på nomination-day, svårt och besvärligt nov. Den tribun eller den i ett träskjul uppresta ställning, n hvilken talen skola hålhas, är omgifven af en tät menniskomassa, till största delen folk som icke har någon valrätt och icke kommit dit för att höra på talaren ler interpellera honom, ut: ä ö rligt nm, hojta och svinga med tarne 0. s. v., att talaren, om han UA har den krz te stämma, omö kan höras af andra än dem, som stå närast tribunen, och referenterna, som sitta amför honom. SPANIEN. Valkomitens manifest har nu blifvit synigt. Det är undertecknadt af Olozaga, Rivero, Martos och ännu 16 personer af de sär. kilda liberala partierna, samt af I4 tidningsredaktörer. Efter en kort historik öfver den senaste revolutionen proklamerar manifestet de friheter som redan förkunnats i revolujonsanstiftarnes manifest från. Cadix och seoch i alla tal till folket. Folksuveränitet, ulmän rösträtt, eftertryckligt och högtidligt ännande af denna suveränitet, per onlig Shot honumetec neh heafvavlinmnne Ale man icke sjelf befinner sig i ordinarie n upprepats af alla juntor i provinserna 8 t samtycke dertill, ochl —r TR —-—3 OO VD PA AP