Aftonbladet – 23 november 1868, sida 3

direkt eller indirekt det metriska systemet så är detta system framtidens internationell och allmänna system för mått, mål och vigt På enahanda sätt håller det sig me myntsystemet. — Derföre att guld legerad med en tiondel koppar antagits till mynt neta!l af många nationer och att värdebe. ureppet francs formligen erkänts genom å 1865 års konvention och 1867 års konferens samt de nationer hvilka vidtagit förändringa anslutit sig till detta system, har just dett största sannolikhet att bliiva mer och me tt internationelt myntsystem. — Ett försla; att antaga till myntenhet en gramm mynt guld förkastar herr Chevalier emedan den bli för liten, (den blef likväl 2 rdr 23 öre rmt ch föreslår i stället en mynteshet af ti rammer lika med 31 francs eller 22 rår 32 re rmt. I hvilket afseende en dylik myntonhet skulle konvenera Sverge, kunna v möjligen fatta. Men D. A. som vu finner detta så förträffligt skulle nog framdele: bjelpa till att hindra detsammas antagande, om det på allvar bragtes å bane. Dessa hr Chevaliers funderingar, hvilka nu framträdt som en bländande nyhet för D. A. och föranledt henne säga på allvar stopp med äglingen af oliner,, voro bekanta långt re myntkonferensen, gjordes der till föremål för öfverläggning och funno en försvarare bland hela församlingen. Den internationella myntreformfrågan har ostridigt utom och inom landet gjort stora glädjande framsteg: a) Spanien har anslutit sig till och kommer att praktiskt tillämpa de af 1867 års myntkonferens antagna principer. Spanska plastern, detta fordna tiders verldsmynt, kommer att ersättas af ett nytt värdebegrepp fem-francsstycket i guld. b) I Berlin har under Okt. månad Tysklands henlelsdag, bestående af omkring 120 ledamöter från alla tyska stater, genom formliga resoutioner anslutit sig till de grundsatser som uttalades af myntkonferensen i Paris 1867 och yrkat att myntenheten skulle bestämmas guld till ett värde af fem francs och inlelas i 100 skillingar; eller också med antasandet af enräkneenhet motsvarande tiondelelen af tjugufem-franesstycket i guld, och skulle denna neenhet indelas i 100 kreuzer. Vi sade att inom Iandet hade frågan jemväl gjort framsteg. Ja ovedersägligen, ty Dagligt Allehanda har uppträdt emot densammma och det är en observation som något var kunnat iakttaga, att när D. A. uppräder emot någon reform så går den bra. Se . ex. represeutationsrefermen, det fria aftalet, le enskilda bankerna och riksbankens skyldigwet att infria sina banksedlar efter ordalylelsen. Hvaremot just det, som D. A. omattar med förkärlek och värma, brukar gå utföre, såsom till exempel: protektionismen om tillskyndar en del medborgare åtskilliga nkomster utan arbete; den af K. M:t sankionerade jordbruksbank-n, som skulle bereda åntagare sädana fördelar att långifvarne helt ch hållet uteblefvo; och Stenbyaktiebolag, om skulle gubevars, upphjelpa den nedryckta jordbruksnäringen, men befanns vara elt simpelt en — svindel.