Aftonbladet – 21 november 1868, sida 4

— Wistraktion. Folkets Avis meddelar fö jande historia från Kjöbenhavn: Här om natte kl. omkring half 2 satte sig en herre i em drosk på Gammeltorv och lät köra sig till Fredriksberg all. Då han kommit hem och klädt af sig upr täckte han att han i droskan glömt ctt större p: ket, i hvilket flera saker af stort värde voro in lagda. Hastigt klädde Nan på sig igen och gic åt staden till för att uppsöka droskan. Ungefi vid Obelisken mötte han åkdonet, hvilket han lyck ligtvis kände igen på hästen, som var af Knap strupracem. Paketet låg riktigt qvar i droskar Jutan att det observerats af två herrar som stigi upp vid Fredriksbergsgatan för att bli befordrad till Fredriksberg. Ds bjödo den af trötthet pu stande herrn att åka med och för andra gånger stannade droskan ntanför hans bostad. Här satte vår man pince-nezn på sig och sade: Farväl och tack för åkningen; och hoppade ur droskan. -— Er hatt!s ropade den ene af herrarne till honom Ah, stor tack! Jaz trodde att jag tog på mi; hatten när jag satte näsklämmaren på mig. Far väll — Ett paket! skrek den andra herrn efte: honom. — Ah, tusen tack, det hade jag så nä! glömt för andra gången och det hade varit bra ledsamt, ty jag skall resa i morgon bittida och ha pa. ketet med mig. Farväll farväl — Hallon skrek hästkrakens egare, ni glömde visst också att ge mig lite drickspengar, — Ja, det var sannut men jag har icke annat än engelska penningar sade herrn och gaf honom ett silfvermynt: — eTackar ödmjukast, det är för resten en god dansk mark,, svarade körsvennen, Ah, nu kommer jag ihåg, jag bar vexlat bort mina engelska pengars — Hurnvida den lärde herrn kom att resa på morgonen är ganska tvifvelaktig, i hvilket fall som helst har han säkert glömt att taga paketet med sig. — En omständigheterans man. De senaste tilldragelserna i Spanien kunde naturligtvis cj undgå att exploiteras af det slags parisiska medborgare, som lefva blott af skälmstycken och hedrägerier. Gazette des Tribunaux meddelar ett alldeles färskt bedrägeri å lespagnole, såsom tidningen kallar det: En ung hidalgo. som vid revolutionens utbrott flytt till Frankrike för politiska orsakers skull, såsom ban sjelf påstod vid den table dhote, der han intog sina måltider, mottog för några dagar sedan ett bref med poststämpel från Madrid och så lydande: Min käre Alonzo! Återkom genast till ditt kära fädernesland. Spanien behöfver alla sina barn. Seqvestern, som man lagt på din egendom, är upphäfd. Du får tillträda dina föräldrars arfvegods. Broderlig helsning. General Prima Den unge hidalgon visade brefvet, som gjorde sin tur kring bordet. Hvar och en lyckönskade honom, men sonen af Iberien var dock mulen. Man frågade honom om anledningen till hans sorgsenhet och han svarade melankoliskt: Jag har inga penningar för att kunna återvända till Spanien; bara i brist på en lumpenhet af 500 francs kan jag ej genast skynda till mina förfäders egendomar. Åh, inte annat, sade hotellvärden, ni skall i morgon få edra 500 francs Tack, hederiige man! Om tre dagar skall ni ha edra pennibgar igen jemte en korg Malaga, som pi skall hålla till godo från en erkänsam proskriberad. Följande dagen reste den intressante landsflyktingen, och sedandess bar man ej hört ett ord hvarken om honom, de 500 frarcsn eller malagan. Det finns inga Pyrenter, har en stor man sagt, men ännu åtminstone bar franska polisen ej kunnat gå öfver dem för att hemta penningarne hos den proskriberade. -— Eldförgåheten hos benzin, hvilket eningsmede! på senare tiden kommit iailmännare oruk, har i dessa dagar på ett sorgligt sätt vunnit! ry bekräftelse. Dottern till borgmästaren i en tysk ysselsatte sig häromaftonen med rengöring af tt par handskar, hvartill hon såsom vanligt anände benzin, och hade för sådant ändamål dragit) vå sig nämnde på Ett buller utanför dörren nledde henne etsamma att fatta ljuset och! ut för att efterse hvarifrån bullret kom. Den! tiga och brännbara benzinen fattade dervid ! lötsligen eld och i ögonblicket stodo flickans ! gge händer i ljus lågs Den olyckliga, ensam om hon var i rom störtar med brinnande ider och ropande på hjelp ut genom dörre ch möter derutanför huspig vid nödropen ! kyndat till, men vid åsynen af branden blef så !, skräckt att en god stund förgick j nan hon kora (1 för att med en skopa vatten släcka elden Ef-!s N