Aftonbladet – 21 november 1868, sida 2

Courtenays upphetsade känslor så till vida, att hennes nästa anmärkning kunde angå det lämpliga uti att äta en kall middag af lemningarne från bröllopsfrukosten. Men stor blef hennes förvåning, då mrs Luan helt lugnt förklarade, att hon icke ämnade äta middag tillsammans med sin svägerska. Och hvar äter ni då? frågade mrs Courtenay, i det hon med en öfverraskad min re. ste sig upp ur sin länstol. Mrs Luan svarade, att hon ämnade spisa hos mrs Smith. Mot denna dam hade mrs Courtenay en längre tid hyst en dödlig fiendskap, och hon fannderföre denna förklaring dubbelt sårande. Dessutom tiliade hon i all vänskap, att det rent af var löjligt; ty hvad skulle mrs Luan göra hos mrs Smith, då hon ännu icke hade varit två timmar i London? Men mrs Luan svarade på sitt enfaldiga sätt; att hon först hade varit hos mrs Smith, och hon fulländade raden af sina förbrytelser genom att tillägga, att mrs Smith hade ett rum, som hon kunde vara af med, och att hon ämnade slå sig ned hos denna dam. Mrs Courtenay brusade sällan upp, men nu ände hon sig riktigt uppbragt öfver ett dylikt beteende och uttry sin vrede med en värme, som kunde ha fört till en slutlig brytning mellan de båda damerna, om mrs Luan hade varit en känslig person, hvilket hon dock lyckligtvis icke var. Utan attlåta på minsta sätt röra sig af sin svägerskas fö-: rebråelser och tårar, satte hon på sig sin hatt och lemnade henne. Mrs Smith bodde förut i Highgate, men hade sannolikt flyttat; ty mrs Luan steg upp i Fottenham Court Roadomnibusen, och då hon kom till Bedford Square, knackade kon på dörren till ett af de många kosthusen derstätlös ovh släpptes in af en sluskig tjenare, D