Aftonbladet – 21 november 1868, sida 2

tes den han älskar, ilade han fram mot dörren. Men då han mötte mrs Lnans klumpiga gestalt och gråbleka ansigte, for han nästan tillbaka, så obehaglig var öfverraskningen. En känsla, som icke kunde kallas förkänsla, efter som den kom för sent, men som ganska säkert hade sin andel af antipati och motvilja, väcktes plötsligt hos honom. Jag måste skaffa denna qvinnas son en anställning någonstädes,, tänkte han, och hon måste lemna Les Roches. Jag vill inte ha henne i Evas närhet. Han fick icke tid att dröja vid denna känsla. Dora, som hastigt hade bytt om lrägt, trädde nu in i rummet, icke längre som brud, utan som ung fru, och med henne com mrs Courtenay, somi klagande och hyterisk ton underrättade dem att frukosten rar färdig. Måltiden var icke synnerligt munter, och rar äfven snart undanstökad. Det förekom or Templemore som om mrs Luans ankomst ade bragt med sig en stämning com på en vegrafningsdag. Han var ifrig att få komma sort och förklarade att de skulle komma för ent till tåget, om de icke genast begåfve ig af. Mrs Courtenay drog åtskilliga djupa sucar och kunde icke låta bli att anmärka: Jag måste säga, mr Templemore, att det r en mycket barbarisk sed att på det der tet taga bort en flicka — det förekomner mig alldeles som en barnstöld, såsom sköra bortröfvande eller någonting likt. da men Dora är villig,, invände mr Temlemore muntert; således är det en stor ilnad, mrs Courtenay, mellan mig och Roms er. Mrs Cvurttnay suckade åter, men under