DORA Roman i två delar af JULIA EKAVANAGH. Öfversättning från engelskan af C. J. Backman. Jag kan inte göra det, sade hon i nedslagen ton. Jag tror att om den känsla, jag nu har, skulle komma öfver mig då vi åda stode vid altaret, :och presten frågade mig — jag tror, säger jag, att jag äfven då skulle säga nej. Men, mitt söta barn, sade hennes mor helt oskyldigt, jäg trodde alltid att du tyckte om mr Templemore. Doras bleka kind rodnade; men hon gat icke sin mor något direkt svar. Jag -kan inte göra det, sade hon, jag skulle hellre gifta mig med John Luan än bli mr: Templemores hustru på dylika vilkor. Tänker du då på John Luan? frågade hennes mor tveksamt. Om jag tänker på honom! Om jag tänker på någon man medan denna skammens börda hvilar på mig! utbrast Dora med ett plötsligt anfall af vild smärta. HÖilken troi du väl skulle vilja ha mig? Nej, inte en gång John Luan, ehuru han hållit af mig i många år, och ehuru jag bara behöfver säga till honom: Jag är oskyldig,, för att hav skulle tro mig. Nej, han sade mig det också i går; det finnes inte mer än en enda som jag någonsin kan gifta mig med. Nå ja, så tag honom då, sade hennes mor helt raskt. Dora skakade på hufvudet. Tiden förgår, sade hon med en suck, och ) 5e A. B. 173, 174, 176, 178. 180. 181, 184, 185 187, 191—193, 196—198, 213—216, 219, 221, 224, 225, 229, 230, 233, 234, 236, 239, 240, 244—247, 250—252, 254 och 257—268.