UTRIKES HOLLAND. Den 10 dennes öppnades kammarens ordivarie session i storhertigdömet Luxemburg. Af det tal, som prins Henrik af Nederlänlerna höll vid detta tillfälle, finner manatt storhertigdömets förhållande till de utländska makterna bära vittnesbörd om, att dessa önska befästa landets nuvarande ställning; leraf inhemtas tillika, att arbetena med fästningsverkens rasering fortgå samt att staden mindre, än man hade väntat sig, förlorat på att preussarne lemnat densamma. Det intressantaste stället i prinsens tal var det, som angår tvistigheterna rörande Wilhelm-Luxemburg-jernvägen mellan storhertigdömets regering och ostbanans bolag, bakom -hvilket sistnämnda, såsom man torde minnas, franska regeringen dolde sig. Prinsens yttrånde härom var följande: De anlagda jernvägarne utgöra ett hufvudsakligt jelement i storhertigdömets välstånd; regeringen måste göra dem till föremål för sin omsorg. Jag kan icke underlåta att i detta afseende uttala hvilket lifligt intryck vissa fakta gjorde på mig, hvilka icke öfverensstämma med ä anspråk regeringen gör på dessa stora kommunikationsvägar. Jag har grundad anledning att hoppas, att de svårigheter, .som :uppstått..derigenom, .. skola . un: danrödjas. SPANIEN: Till svar på gjorda framställningar at nästan alla generalkaptenerna i provinserna om förstärkta garnisoner har general Prim-utrdat ett cirkulär, hvari han vägrår sådar örstärkning och säger att regeringen räknar på nationens förståndiga majoritets stöd, och att föröfrigt de begärda förstärkningarne skulle nödvändiggöra armåens förhöjning till en mycket större siffra än landet kan uthärda. Cirkuläret tillkännagifver vidare sammandragandet i Nya Castilien af en betydlig truppstyrka, hvilken förmedelst de talrika jernvägsoch telegraflinierna ofördröjliger skall kunna inträffa på de punkter, der dess närvaro blir nödvändig. Correspondencia för den 9 November innealler följande telegram: Lissabon den Nov. Det bekräftar sig att grefve Avila a! portugisiska regeringen erhållit en särskild och utomordentlig mission till. provisoriska regeringen. Han afreser i dag härifrån och inträffar om måndag i Madrid. Från Cuba telegraferas den 13 Nov., att general Balmaseda på befallnivg åf guvernören Lersundi i Manzanilla uttärdat ett manifest, som gifver insurgenterna åtta dagars rädrum för att underkasta sig. ÖSTERRIKE. Enligt Kölnische Zeitung har rikskanslern Beust den 8 dennes tillsändt de österrikiska representanterna i utlandet. en cirkulär-skrifvelse, hvari han framställer betydelsen af den nyss beslutna militära organisationslagen. Beust anmärker, att lagen icke är någon ny och utomordentlig åtgärd, utan blott en tilllämpniog af de, principer, som redan vorc beslutna 1866. Österrike skall ej heller i den närmaste framtiden uppbringa sin-armå till 800,000 man, utan först efter några års förlopp bli i stånd att ställa en sådan styrka på benen. I sjelfva verket skall dentruppstyrka, som Österrike årligen håller unde vapen, bli mindre än förut, hemligen 250— 260,000 man, hvilket ungefär motsvarar det truppantal, :som hålles under vapen i Preussen SYD-AMERIKA. Enligt underrättelser från Rio af den 24 i förra månaden befunno sig. då brasilianska armen och flottan framför Angostrera Paraguiterna hade blifvit slagna vid floder Suruby och dörvid fått 379 döda och sårade. Lopez hade låtit fusiljera sina begge pröder, Benigno och Henancio. Ett angrep på Villetå var nära förestående.