UTRIKES. FRANKRIEE. Den åldrige Berryer är äfven bland dem som tecknat bidrag till minnesvården åt Baudin. Han beledsagade detta bidrag med ett HAN till tidningon Electeur af följande innehåll: HUr redaktör! Den 2 December 1851 föreslog och genomdåref jag i den nationalförsamling, som sammanträdde i 6:te arrondissementets mairic, ett dekret, hvarigenom republikens president afsattes och förklarades fågelfri samt medborgarne uppmanades till motstånd mot den lagkränkning, hvartill presidenten gjorde sig skyldig. Dotta dekret bekantgjordes så vidsträckt som möjligt. Min kollega, hr Baudin hörsammade med kraft församlingens befallningar; han föll offer för dem, och jag känner mig manad att deltaga i den subskription, som öppnats för att resa en försoningsvård på hans graf. Mottag 0. 8. V. Detta bref bar väckt an oerhörd uppståndelse, och den officiösa pressen är ursinnig. Den eljest så moderata La France beklagar detta sorgliga system af konfusion, begreppsoch partiförvirring,, Tidvingen förevitar Berryer, att han dröjt till är 1868 med att hedra Baudios minne, då han icke väntat så länge med att svärja kejsaren och kejsarinnan trohet;. Slutligen slår La France på sitt svärd och ropar till oppositionen: Bakom regeringen finns det också en arme, hvars soldater allesammans äro goda medborgare och hvilkas valspråk är: hat till anarkien! ENGLAND. Den engelske utrikesministern lord Stanley höll den 13 dennes ett tal till sina valmän, hvari han yttrade sig om de europeiska förhållandena på ett sätt, sem i någon mån skiljer sig från Disraclis tal på lordmayorsbanketten i London. Lord Stanley bek tar, att Englands förhållande till de utländska makterna är ypperligt, men delar icke Disraelis mening, att det hvarken finns något skäl eller någon förevändning till allvarsamma förvecklingar. Han finner tvärtom, att Europas framtid ser något mörk ut. Hans tal var af hofvudsakligen följande innehåll: Europas framtid är inhöljd i mörker. I de omåttliga krigsrustningarne ligger obestridligen en källa till fara; men likväl råder allestädes icke krigslystnad, utan krigsfruktan. Derför hoppas jag, att freden skall upprätthållas. Preussen har intet skäl till krig; på ledvingen af det förenade Tyskland är denna makt säker. Frankrike skulle sannolikt icke för närvarande tillåta denna förening, men Frankrikes statsmän börja inse dess oundgänglighet och oskadlighet för Frankrike. Flertalet af fransmännen tänker fredligt. . Napoleon känner denna sinnesstämning, och om freden fortfar i ytterligare två år, skall derefter en afväpning till en del följa och ett varaktigt lugn inträda. Euvgland skall derföre göra sitt bästa, men inom vissa defivitiva gränser. Luxemburg erbjöd undantagsvis ett tillfälle att utan fara afvända ett krig; men en inblandning af detta slag får icke bli regel. Englands politik bör bestå i välvilja på alla håll utan sådana förbund, som knana leda till förvecklingar. Faran från Portens sida, hvilken denna gång mera är af inre natur, får icke förbises. De kristne i Turkiet och isynnerhet i Grekland böra betänka, att anarki icke är något framsteg och att en nedrifning blott och bart icke är någon fördel. SPANIEN. Sjöministern amiral Topete har utfärdat ett cirkulär, hvari han erinrar marinen om nödvändigheten af ordning och manstukt samt uttrycker sitt förtroende till marinens fosterlandskärlek. Ett dekret af inrikesministern Sagasta anbefaller att ett monument skall uppresas i Vera till åminnelse af händelserna den 31 Aucusti 1239. Jnvånarne i Tarragona ha uppbränt schavotten. Antalet protestantiska kyrkor och judiska synagogor mångdubblas, Man uppbygger sådana på alla punkter. I Amposta äro två protestantiska kyrkor nästan fullfärdiga. f från Santander meddela märkliga der rörande det högre presterskapets inr i deöona stad. — Civilguvernören bega sig för några dagar sedan till stiftsseminariet, som är beiäget i Corban, tre kilometrer från Santander. Han åtföljd af nägra civil-gendarmer. Föreståndaren och rehgi