Aftonbladet – 17 november 1868, sida 3

Article Image
gången af alla dessa borrningsarbeten. Rom byggdes icke på en dag, säger ordspråket, och man får ej undra, om väntandet på resultat af dessa borrningsarbeten befinnes alltför tålamodspröfvande för dem, som äro vana att alltid taga vinsten på närmaste hylla. Lätt växer derför ock dylika tviflares mod med hvarje dag som går, utan att bestämdt HÖR är vunnet, och för sådana, hvilka icke tro om de ej känna hålen efter spikarne, skall först en sprutande oljekälla få gälla som ett obestridt bevis. För med 0ss liktänkande, öppnade sig nya fält från den stund hr prof. Nordenskiöld tillkännagaf att: Samma siluriska bildning är rådande i vidsträckta trakter af Sverge, som den, från hvilken flere aj Amerikas mest gifvande oljekällor leda sitt ursprung, och torde en resumö af de erfarenhetsrön, man gjort under den tid af snart ett år, som borrningsrne pågått, och de slutsatser man häraf möjligen kan draga l af desammas fortgång, vara af stort intresse. ; Det är högst sannolikt att amerikansk företagsamhetsanda redan längesedan skulle i den gamla verlden uppletat oljetillgångar, hvilka kunnat blifva farliga rivaler till Pennsylvaniens berömda petroleumkällor, säger ! prof. Nordenskiöld ytterligare i sitt utlåtande af den 17 Nov. 1867. — Dessa sex med ångkraft drifna borrmaskiner och dessa fyra bolag med sina aktieegare, utbredda inom : landet från Ystad till Haparanda, allt sammanfördt och satt i verket inom ett års tid, och detta under en tid då företagsamheten till större delen ligger nere, samt vetenskapsmännens raska ingripande i frågan och det intresse hvarmed hela landet följer densammas utveckling — allt detta antyder att det är något mera än vanlig svensk företagsamhetsanda som lifvar denna sak, hvilken, trots de stora svårigheter den har att bekämpa, skall, som vi hoppas, lemna ett lyckligt resultat. Jemförelsen mellan den erfarenhet, som vunnits under de pågående borrningarne vid Osmundsberget, och de lagar man, få grund af vunna resultater, uppställt för oljas: tillvaro uti Amerika, äro de ledtrådar man härutinnan har för bedömandet af utsigterna att lyckas eller ej. Uti Amerika borrar man efter olja i snart sagdt alla öfvergångsformationer, men man fäster i allmänhet vilkor vid att oljespår skall hafva visat sig i närheten och att lagren äro veckade och kastade. Framströmning af brännbar gas angifver der med så bestämd visshet, att olja skall. under borrningens lopp anträffas, det borrbrunnar på blott denna anledning betalas med mycket höga summor. Vi vilja nu se till hvilka förhållanden gent emot dessa finnas inom Dalarnes siluriska formation. Vi hafva förat i vår tidning lemnat uppgifter om de gamla oljegrufvorna vid Osmundsberget och Boda, båda hafva på senare tider varit rensade och gifvit olja uti så stora qvantiteter att den kuonat tillvaratagas och begagnas. Destillation har här uti Stockholm verkställts af olja, tagen från Osmundsbergsgrufvan, och erhölls fotogenolja af fullgod beskaffenhet. Under de nu pågående borrningarne har olja oupphörligt visat sig i små qvantiteter, men på 380 å 390 fots djup vid öfvergången från de mäktiga kalklagren till sandstenen var oljetillgängen så ymnig, att flera nedsänkta träklabbar bokstafligen inpregnerades med olja, och finnas dessa ännu att bese vid borrstället. Oljans tillvaro vid Osmundsberget torde l icke kunna bestridas; hvad som omtvistas är huruvida den finnes uti stora qvantiteter. Till den kraft och verkan en af enskild person fattad åsigt kan hafva, införa vi följande utdrag ur arbetschefen kapten Lundborgs skrifvelse till direktionen för Us-! mandsbergs aktiebolag, daterad den 5 Juni 1868: Då sålända olja visat sig hafva framsipprat till mer eller mindre grad på en sträcka af öfver 130 fot af borrhålet, är det högst troligt att en lönande oljekälla redan nu skulle erhållas vid utpumning af vattnet, då oljan, befriad från det stora vattentrycket, uppgående vid bottnen till omkring 125 skålp. på qvadrattummen, obehindradt kunde framqvälla. Uti Dalarnes siluriska distrikt, har, så långt tillbaka man har underrättelser, s. k. flogeldar visat sig. Dessa kunna icke vara annat än framträngande brännbara gaser. Under borrningens fortgång har, af arbetarne och andra närvarande personer, kännts då och då, isynnerhet vid ombyte af lager, en stark lukt af gas. — Tillvaron på djupet af brännbara, i gasform uppåtträngande ämnen, torde härigenom vara ådagalagd, med öppen rätt för dem, som betvifla att dessa äro komna från bergoljor, att — tvifla. Det andra af amerikanarne fästade vilkor för oljas påträffande, nemligen lagrens veckande eller s. k. kastningar, finnas i hög grad i Dalarne. Hvarhelst de siluriska lagren uppträda i dagen, eller genom af vattnet orda genomskäringar blifvit blottade, stå e lutande, och till och med vridna, som t. ex. vid Fjelkå qvarnar. Lektor Törnqvist har till en af honom utgifven akademisk afhandling bifogat åtskilliga profiler, som åskådliggöra dessa verkningar af forntida naturrevolutioner, hvilka föranledt den bekante geologen Murchison att kalla Dalarnes siluriska distrikt this: confused and broken districtv. Det nyligen inträffade nedrusandet af vattnet i borrbrunnen har lemnat bevisning att dessa brytningar fortfara på betydligt djup, hvilket vid bedömandet af anledningarne att erhålla blja, noga bör beaktas. Bland de inkast, som försports, är äfven det, att vårt nordliga läge skulle vara ett hinder, för börgoljas erhållande i Sverge. Upptäckten af de stora stenkolslagren vid Spetsbergen torde bättre än allt annat bevisa grundlösheten af ett sådant påstående. Under borrningarne har man ytterligare vunnit den erfarenhet, att lagren hafva en mäktighet betydligt öfverstigande de förut gjorda antaganden. Vi äro äfven fullt öfvertygade att den uppmärksamhet dessa hafva väckt, skola gifva anledning till undersökningar, hvilka tilläfventyrs snart komma att visa det de siluriska formationerna i Sverge hafva en mycket större utsträckning än man förut trott. Vi hafva så noga, som det varit oss möjligt, följt gången af de pågående oljeborrningarne, och kunna ej finna något som berättigar till dan tron att de förhonaningar

17 november 1868, sida 3

Thumbnail