(Insändt.) Om öfverdebitering. Uti Aftonbladet för den 30 sistl. Okt. redogöres efter Nerikes Allehanda, för ett vid Sköllersta hä radsrätt mot en häradsskrifvare, hr —S—-, anhän; iggjordt åtal angående öfverdebitering, för hvi en förseelse, som skall hafva bestått deruti, at ndebetsedelslösen blifvit piförd för gemensammi summan utaf all i debetsedlarne intagen uppbörå såsom bevillning och alla öfriga i kronoräkenska perna redbvisade intrader, ansvar yrkats i enlig het med stadgandet uti strafflagens 25:te kapitel hvilket för sådan förbrytelse, som enligt åklaga rens förmenande af den tilltalade skall hafva blif vit begången, bestämmer afsättning från tjenster samt straffarbete. Som ifrågavarande mål utar tvifvel kommer att mycket uppmärksammas e, mindre af vederbörande. tjenstemän så i ;städern: som .å landet än ock af de skattskyldige, torde et försök, om ock det svagaste, att till någon del ut reda frågan, såvidt densamma af tidningsreferatet kan inhemtas, icke varda illa År jen Om insändaren, som i 30 år handlagt kamerala ärenden, icke alltför mycket misstager sig, finnes angående debetsedlarne och lösen derför åtmin: stone under de sista 50 åren icke annorstädes stadgadt, än i de tid efter annan utkomne bevill ningsförordningatne. Beträffande debetsedlarne inhemtas af såväl 82, 83 och 85 SS i nu gällande bevillningsstadga som det samma författning bifogade formulär n:r 14, att icke blott bevillning utar ock andra afgifter ej allenast till kronan utan äf: ven till diverse verk, inrättningar och personer skola i debetsedlarne införas. Insändaren har också sett debetsedlar, hvilka upptagit, utom bevillning ända till 26 afgiftseller skattetitlar. Månne för: denskull, på sätt åklagaren i omförmälte mål synes hafva föreställt sig, debetsedelslösen rätteligen endast skall beräknas efter bevillningsbeloppet, men icke alla öfriga i kronoråkenskaperna redovisade intrader, samt att följaktligen de debetsedlar, hvaruti ingen bevillning förekommer, och hvilka till antal af flere hundrade i hvarje fögderi årligen utfärdas å t. ex. brandstodsmedel, båtsmansbeklädnademedel m f. derföre skola tillhandahållas vederbörande skattskyldige gratis? Svaret på en sådan fråga igenfinner man uti bevillningsförordningens 85 8, som stadgar, att dern, sOm upprättar och utfärdar debetsedlarne, är bemråttigad a att, såsom ersättning för delta bestyr, åtnjuta och å debetsedelm upptaga för hva je sådan sedel, hvars slutswmma icke öfverstigern etc. etc... Hvad skilnad sig besticker emellan en debetsedels slutsumma och den gemensamma summän utaf all i debetsedlarne intagen uppbörd, derom vågar insändaren naturligtvis icke uttala sin bestämda tanke, sedan den vigtiga frågan blifvit hänskjuten till afgörande af juridisk myndighet; han undrar blott, huruvida densamma (skil naden) kan pröfvas vara så stor som emellan vinpluraliteter och en person, som dricker, Inom hela riket finnes väl icke något enda fögderi, -hvarest ej debiterats och fortfarande debiteras åtskillige medel; hvilka i kronoräkenskaperna icke redovisas, t. ex. riksdagsmanna-arvode under den förra riksståndstiden, hållskjutsoch kronobrefbäringsafgifter, vägbyggnadsmedel, tingshushyra m. m., hvilka alla upptagits å debetsedeln och inbegripits. i dess slutsumma, Då, på sätt åklagarens slutpåstående gifver vid hånden, den tilltalade beräknat debetsedelslösen endast och allenast i förhållande till de i kronoräkenskaerna redovisade intrader,, vill det synas, som den tilltalade ådagalagt en synnerligt stor liberalitet lerutinnan, att han icke begagnat sig af den honom i författningen medgifne rättighet att jemväl tillgodoberäkna sig den för de i kronoräkenskaperna icke tedovisade, men i debetsedelns slutsumma inbegripne medel belöpande lösen. Iden hänlelse att återgifvandet i Nerikes Allehanda af iklagarens slutpåstående i omförmälde mål skulle befinnas vara fullt exakt, torde hans höge förman; hr justitiekanslern, finna sig föranlåten att utfor