Aftonbladet – 3 november 1868, sida 3

A. F. Skjöldebrands insegel och freds traktaten! i Fredrikshamn. (UN. Ilustrerud Tidning.) Mångenstädes .ha vi läst, att A.F. Skjölde brand under fredstraktaten i Fredriksham den 17 September 1809;: somskilde öss-frå Finland med Åland öchen del.af Wester botten, satt ett sigill med inskriften: Exo riare, antydande den i sorg försänkte foster landsvännens hon) om en framtid, som skull återknyta det våldsamt slitna brödrabandet Denna uppgift förekommer Sålunda! i Del Gardieska arkivet (XV, 146), grundad ;p utgifvarens anteckningåar efter samtal me Skjöldebrand. Der läses: SSkjöldebrand skaffade sig emellertid et eget sigill, hvarmed han kunde underteckni den Bedröfliga freden. Deri lästes: Exoriare Suchtelen hade reflekterat -derpå och efte sin ankomst :till-Sverge anmärkt det, isanledning af sin wndran, att Skjöldebrand hä aldrig brukade detsamma. Han syntes docl trott att det hade afseendepå Skjöldebrånd uppkomst på embetsmannabanan. Demjsön frågade Skjöldebrand, upplyste han ömellertid om ördets betydelse. Läs, hette det Virg. Aeneid, FV,,625—628. (Dido till:Ae. neas med hänsyftning på Hannibal:) Likaledes förekommer samma uppgitt Biografiskt Lexikon (XIV, 337), i Schinkel: Minnen samti Lallerstedts Scandinavi (a 67), å de båda senare-ställena med tillägg, att S. låtit i Stockholm förfärdiga de patriotiska sigillet. Ingenting kunde gerne se mera konstateradt och tillförlitligt ut Också har det, ej, fallit. oss.in,att betvifl: tillvaron-af detta exöriare — celte protestation energiqte attachege å la signäture du traite som det heter hos Lallerstedt — förr änunder. våra. ögon -föll ett bref från Skjöldebrand, daåteradt Eredrikshamn den 10 Sept 1809, till Sverges d.-v. utrikesminister. Dh här. läses följande: ; Jag ångrar, att jag ej låtit gravera et sigill -.enkom för fredstraktatens uädertecknande. Jag skulle der velat sätta som valspråk ordet Exzoriare, som kan tillämpas på halfmånen i mitt familjevapen, men hvar: rätta syfte. är .denna Virgils berömda vers Exoriare aliquis nostris ex ossibus ultör. Det på franska skrifna brefvet finnes i då numera -med riksbiblioteket införlifvåde v Engeströmska samlingarne. tt Skjöldebrand ej, såsom Schinkel och Lallerstedt anföra, låtit i Stockholm förfärdiga ett sigill. för detta särskilda ändarhål är häraf tydligt; men möjligen Kunde bär efter brefvet till v. Engeström bä ttfört sir afsigt, ehuru .ordalagen tyckas vittna att det var för sent påtänkt. Nåväl, intet är eoklare — trodde vi — än att få ljus i dennö sak: låtom oss rådfråga fredstraktateni original, som sväl fions i riksarkivet! Men vårt spörsmål besvarades med den oväntade upplysningen, att utrikesdepartementet förvara! en dyrbara handlingen. Från samma väl villiga håll fingo vi derpå den ännu mera öfverraskande underrättelsen, att ej heller; utrikesdepartementets. arkiv dokumentet står att finna. Hur detta skall förklaras, går vida öfver vår. horisont. Då således öätedda naturkrafter, träda hbindrande i väen, och wi ej äro i tillfälle att på andra