UTRIKES. FRANKRIKE. ) Flera tidningar ha berättat, att exdrottning Isabella skall befinna sig inkognito i Paris och ha aflagt ett besök hos kejsaren och kejsarinnan på S:t Cloud klockan 2 eftermiddagen sistlidne tisdag. I anledning af detta rykte anmärker La Libert6: Om; detta är sannt, har f. d. generalguvernören öfver Libanon, Daud pascha, hvilken för närvarande är minister för allmänna arbetena i Turkiet, haft audiens omedelbart före henne, klockan mellan 1 och 2. Att det sista kaItolska majestätet på slottstrappan i S:t Cloud I möter den första katolska pascha, är det icke en händelse, som förtjenar upptecknas bland vår tids stora och små märkvärdigheter? Emellertid låter hela saken mycket Josannolik, då det knappt skulle vara möjligt för Isabella att lemna sin nuvarande til fälliga vistelseort, utan att det genast blefve bekant. Troligen har en förblandning skett med drottning Kristinas vistelse i Paris; denna drottning Jär också verkligen ha besökt kejsar Napoleon. Det försäkras att Isabellas plan att slå sig ned i Rom mött något hinder från den påfliga regeringens sida till följd af de politiska olägenheter, som skulle kunna uppstå derigenom. Pafven skall ha sjelf skrifvit ett bref till henne härom. ÅA andra sidan tyckes hennes vistelse i Pau icke kunna fortfara någon längre tid, om Frankrike vill underhålla vänskapliga förbindelser med Spanien såsom det försäkrar. Hon lär väl således snart bli nödsakad se sig om efter en annan tillflyktsort, och, såsom det förut berättats, skall Brighton i England vara i fråga. SPANIEN. Agence Havas meddelar följande resume af provisoriska regeringens manifest till spanska nationen: Efter, en framställning af de händelser som Iföranledt provisoriska regeringens upprättande, säger manifestet att revolutionen infört den allmänna omröstningen såsom ögonskenligt och faktiskt bevis på folkets suveränitet, Efter att hafva. proklamerat den blifvande regeringens. grundprinciper, fotade på den vidsträcktaste frihet och erkända af alla juntorna, ämnar den provisoriska regeringen förena dessa yttringar af den allmänna meningen, i. en enda samling af grundrättigheter. Den vigtigaste af dem alla, genom den väsentliga modifikation som: den kommer att införa i Spaniens verldsliga organisation, är den om religionsfrihetens införande. Manifestet påyrkar nödvändigheten af denna. reform med förklarande att densamma icke kommer att skada katolska kyrkan utan tvärtom stärka henne genom striden. Manifestet framhåller hurusom regeringen skyndat att dekretera undervisningsfriheten, hvari hon ser en reform af största vigt. : Manifestet proklamerar vidare pressens frihet, hvarförutan revolutionens: eröfringar blott skulle bli fåfängliga och bedrägliga formler. Friheten för fredliga föreningar och sammankomster, såsom källor. för fortgående verksamhet och framsteg, erkännes likaledes såsom: revolutionens hufvuddogmer. Spanien skall sålunda kunna med säkerhet gå framåt, med vilkor att den administrativa centralisationen, hvilken är ett korruptionens och tyranniets verktyg, icke mer tynger på landet. Individen, kommunen, provinsen och nationen kunna utveckla sig i fullt oberoende inom sina respektive områden, utan att frukta statens inblandning. Från denna dag är det spanska folket ansvarigt emedan det är fritt, och det kan åter intaga sin plats i nationernas råd. Manifestet omtalar regeringens afsigt att åvägabringa ekonomiska reformer af natur att höja den offentliga krediten och att öka den allmänna välmågan. Kolonierna skola äfven komma i åtnjutande af: revolutionens välgerningar genom den politiska, administrativa och sociala ordningens införande. Manifestet tillägger: På trihetens och kreditens starka grundvalar skall Spanien il. lugn kunna företaga valet af en definitiv regeringsform. Utan att vilja: gå en så all-!. varlig och invecklad fråga i förväg, bör regeringen ära ett ganska betecknande symp-. tom. Alla juntor ha proklamerat den nyal. organisationens hufvudprinciper, men alla hal. iakttagit tystnad rörande de monarkiska in-. stitationerna, och sålunda utan föregående öfverenskommelse, men i följd af sin egenl. ingifvelse motsvarat fosterlandskärlekens och klokhetens känslor. Detta utomördentligal. fenomen har väckt allvarlig, uppmärksamhet inom provisoriska regeringen, hrilken framställer det till allmänt betraktande. Emeller: tid ha vältaliga och behöriga röster tagit det republikanska styrelsesättets försvar; men så vigtiga dessa opinioner äro, ega de dock icke samma vigt som juntornas allmänna ,återhållsamhet i denna ömtåligafråga. Härmed må dock förhålla sig hur som helst: om pro-, visoriska regeringen bedrar sig och om span. ska folkets beslut icke skulle utfalla till för-. mån för den monarkiska formen, skall provisoriska regeringen respektera nationalsuveränitetens vederbörligen uttalade . votum. Manifestet slutar med anhållan om nationens förtroende för provisoriska regeringen, och tillkännagifver att regeringen skall inför cortes aflägga räkenskap för sin förvaltning. Orense .har från Valencia tillsändt Liberte följande program: rätsform: Federativ demokratisk -reublik; P Logstiftande makten: En enda församling, ! utnämnd alla år genom direkt allmän om-! röstning. , Ezekutiva makten: En president, utnämnd af församlingen utan begränsad tid, och afsättlig enligt samma församlings vilja. ) Juridisk myndighet: Utnämning af fuallkomligt oberoende domare genom : församlingen och exekutiva makten; upprättande af en särskild domstol i sådana fall då den blir nödvändig. I. renden anförtrodda åt centraleller nationalregeringen: Marinen, lagarne, kolonialfrågorna, ! de diplomatiska förbindelserna, statistiken, tullarne under den tid de ännu måste existera, postoch telegrafväsendet, provinser-!! nas inbördes stridigheter, enheten i mynt,!! mått och vigt, dödande af statsskulden. ! (För detta ändamål försäljning mot obliga-j: tioner af de kungliga egendomarne, de öfriga ! nationalegendomarne och bergverken.) ! Ett stort allmänt system för sockenvägar: ; utförda utan dagsverken, och såsom regerin;