DORA. Roman itvå delar af JULIA HAVANAGIL Öfdersättning från engelskan of C. J. Backman Salongen på Les Roches var derföre mrs Logans älsklingsrum; men nu hade det för ögonblicket förlorat sitt behag i hennes ögon. Då hon kom och kastade sig ned-:i en af dess djupa stolar, låg någonting liknande ett moln på hennes släta panna. Men mr Templemore, som aldrig hade sett den fagra Florence göra mera än lyfta sina vackra mörka ögonbryn i barnslig förvåning, och som icke hade någon erfarenhet af någonting liknande missnöje trån. denna ytliga, men naturligt glada :och vänliga lilla varelse, läste nu ingenting annat än en ringa grad af allvar på hennes hvita, vackra panna. : Medan miss Moore helt blygsamt satte sig så långt bort från demsom höfligheten tillät, gjorde han derföre sitt bästa att roa och underhålla sin täcka fästmö. . Mrs Logan kunde icke emotstå honom. . Molnet försvann från hennes ansigte; hennes täcka mun blef åter glad och leende, hennes kinder återfingo sina kärleksgropar, och hennes muntra svarta ögon voro så fulla af skalkaktighet, som om hon hade varit den qvickaste bland qvinnor. Hon egde icke Doras strålande klarhet, det vackra ljuset inifrån, som gaf en. så under) Se A. RB. 173, 174, 176178, 180. 181. 184, 185, 187, 191—193, 196—198, 213-216, 219, 221, 224, 225, 229, 230, 233, 234, 236, 239, 240, 244—247, 200—252.