makt, hvilken förtryckte och förödmjukade O88.n Ett cirkulär från krigsministören tillerkän ner den under markis Novaliches befäl stående armkåren, hvilken förlorade slaget vid Alcolea, samma fördelar och avancementer som tilldelats den öfriga hären. Ett af marskalk Serrano undertecknadt dekret utnämner Rios Rosas till president i statsrådet. Grefvinnan af Reus (general Prims fru) har under sin resa från Irun till Madrid varit föremål för de mest entusiastiska hyllningar af befolkningarne vid nordbanans bufvudståtioner. Vid sin ankomst till Madrid mottogs hon med furstliga hedersbetygelser. Till Kölnische Zeitung berättas att hon vid detta tillfälle var klädd i en kunglig drägt; hon bar nemligen som restoilett en röd sammetsklädning och ett diadem af diamanter på håret. En korrespondent från Valladolid skrifver följande om spanska presterskapets förlorade inflytande: Man talar mycket om spanska folkets fahHatism; på landsbygden i vissa provinser har presterskapet utan tvifvel ännu inflytande; men öfverallt annorstädes och isynnerhet i städerna herrskar i fråga om religion en ännu större likgiltighet än i Frankrike. Se här två fakta, som bevisa att presterskapat till och med på landet förlorat mycket af sin betydenhet. Ett par mil härifrån ligger en liten by, der kyrkoherden sedan tre år rört upp himmel och jord för att draga sina församlingsbarn till gudstjensten; men oaktadt hans ansträngningar bar det icke lyckats honom att förmå dem att taga vägen till kyrkan. Revolutionsjuntan i en annan by nära Panda har nyligen utfärdat följande pånd: I betraktande deraf af kyrkoherden B. talar mycket och gör intet, afsätta vi honom. I betraktande deraf att adjunkten C. talar föga, men icke arbetar mer är kyrkoherden, är han afsatt. I följd häraf. och då det icke mer finnes hyarken kyrkoherde eller adjunkt här i-byn, stänges kyrkan tills nya order utfärdas. Detta är, säger korrespondenten, flinkt och öfverskrider en smula måttan; men om i politik som i fysik reaktionen motsvarar aktionen, förstår ni nog hvarför byjuntan visat sig så sträng. Här framställer sig föröfrigt ett symptom, som icke är att förakta. Med hvilken ifver spaniörerna ingå på den genom ett dekret meddelade undervisningsfriheten framgår af följande förslag i ett af demest spridda bladen, El Museo Universal: De i alla städer befintliga byggnaderna för tjurfäktningar böra begagnas till elementarskolor, liksom de för nämnda ändamål anslagna penningmedel. Skoltvång bör införas för alla barn från sjette året och barn af fattigare föräldrar undervisas gratis. Om så göres af nöden böra alla kapitalister, hvilkas förmögenhet öfverstiger 15,000 duros, beskattas, då den nuvarande revolutionens ändamål: att förbättra fäderneslandets materiella och politiska tillstånd, icke kan vinnas utan att en förbättring införes i folkskolornas vilkor. Dessutom böra inom hvarje kommun från den 1 Oktober till. den 1 Maj hållas offentliga föredrag för fullvuxna. På måndagen öfver. religion och sedolära af ställets prest eller en af kommunen vald andans man, på tisdagen geografi och historia af elementarläraren, på onsdagen öfver helsolära af läkaren eller apotekaren, på torsdagen öfver offentlig styrelse och borgerlig rätt af fredsdomaren eller rättens skrifvare, på fredagen öfver fysik och naturhistoria af läkaren eller en annan dertill lämplig person, på lördagen öfver. åkerbruk, industri och andel af en landtman eller köpman, och på söndagen öfver gymnastik, exercis och skjutöfningar af uttjente militärer. Undervisningen ordnas af kommunalstyrelsen och provinsauktoriteterna . utöfva. tillsyn -deröfver. Den provisoriska regeringens dekreter om jesuiterklostrens stängande, undervisningsfrieten, reorganisationen af folkskoleväsendet 0. 8 Vv. komma icke så brådstörtadt, som man kunde vara frestad atttro. Vid hvarje föreående -revolution under Isabellas regering har det liberala partiet sökt inskränka de andligas makt, och ehuru det klerikala partiet alltid förstod att återeröfra en del af sina rättigheter har dock klostrens och de andligas antal sedan 1835 varit i ständigt aftagande. Under förra ,århundradet räknade Spanien 6000, för 40 år sedan blott 3000 kloster. I provinsen Galicien tillhörde år 1820 två tredjedelar af alla jordegendomar de andliga korporationerna. I hela Spanien räknade man på den tiden omkring en tredjedel af jorden såsom tillhörande kyrkan. Erkebiskopen af Toledo hade en årlig inkomst af 500.000 dukater, erkebiskopen. af Valencia 200,000 dukater o. s. v. Statens årliga inkomster angåfvos till 21 millioner piaster, spanska kyrkans deremot till 52 millioner. ertill kom att stora. summor af Spaniens intrader gingo till Rom. Förre spanska finäånsministern Arguelles har beräknat att under åren 1820—55 från Spanien influtit öfver 140 millioner realer i påfvens kassa. Ar 1855 företogs emellertid en betydlig inskränkning af klostren i förening med indragning af kyrkogods. Klostrens antal har sedan den tiden nedsjunkit till 800, . Ett dylikt nedstigande har egt rum i munkarnes och nunnornas antal. I slutet af förra århundradet uppgick munkarnes antal till 83,000 (förutom 66,680 så kallade sekulärandliga och 2666 inqvisitionsembetsmän); år 1858 hade munkarnes antal nedsjunkit till 6702 och nunnornas till 11,593. Trots detta ständiga aftagande i nnmoriskt häncgopenda har dock hjiararkion Vi