Aftonbladet – 23 oktober 1868, sida 3

Templemore var full af vrede och förvåning, livåruti hon hade en ringa andel. Mrs Luan var händelsevis den första person han först hade sett vid sin ankomst till Les Roeheg, Han fann henne i huset bosatt som gäst. Hade hon kommit objuden? Detta föreföll temligen osannolikt. Miss Moore kunde icke med henne — det visste han. Hade Dora — hade mrs Courtenay tagit sig en sådan frihet? Han ville icko fråga och ännu mindre låta mrs Luan känna att hon icke var någon välkommen gäst, Hon var en inskränkt och butter qvinna, men hon var Doras tant och den aflidne mr Courtenays syster, och åtminstone för en tid måste han uthärda med denna objudna gäst, och så framt icke slumpen gynnade honom, skulle han icke ens få veta hvem det var som hade tvungit heune på honom, Men detta var icke den enda anledningen till förargelse för mr Templemore, Miss Moore hade skrifvit till hoom och berättat honom om John Luans inkomst, och enligt hennes utsago var dem inge mannen en fattig, men gynnad beunlrare at Dora. Måhända riskerade han så edes att förlora sin dotters lärarinna 0å ham om bäst behöfde henne, men icke heller detta ät han märka. Han var glad och språkam, som vanligt, och meddelade Dora nåra goda nyheter — det var utsigt till att. tedmore-grufvorna skulle komma att gifva n liten utdelning, ; Det är väl endast en utsigt, tillade han cende, men till och med blotta utsigten att å poiagar bar någonting behagligt uti sig. e skildes då de kommo fram till stora, YPningen. Dora gick upp tillsitt rum och änn der sin mor väntande på henne. Nå? sade hon med spänd väntau, Det är en utsigt för att Redmorey, ufvorna omma att ge en utdelning. (Forts.)