det är icke en hustru han vill ha, utan en ouvernant. Han har en tfjollig svägerska, åt hvilken han inte kan anförtro sitt barn, och som den stackars flickan är af bättre folk och glad och munter, och kan glömma bort hvad hon kan, har han ingenting emot att ha henne hos sin Jilla dotter, medan han far för att tillbringa vintern i ett hus, som är hans, men som kunde hå varit hennes brors. Sådant är lifvet.n Här tilldrog sig en liten svart; tass, som sakta skrapade på Doras knäyhennes uppmärkhet. Hon såg leende ned och: såg ett par stora, klara ögon stumt bedja om att bli upptagen i skötet. Ja, Fido, du skall: bli smekt, sade hon och lyfte honom upp, och då Fido beqvämligt rullade ihop sig och snart snarkade i en behaglig sömn, tänkte Dora: Gud välsigne den mr Templemore! — han -har ett godt och ömt hjerta. Det var så likt honom att glädja en döende qvinna genom att taga denna sorgliga tanke från hennes själ. Hon dog i medvetande om att den lilla varelse, som älskade henne, inte skulle glömmas och lida nöd. Jag är säker om att det gjorde honom lycklig att se mig sitta i jafvelpalloriet och rita och tänka mig sjelf vara ett litet stycke geni. Jag kan erinra mig mången blick och månget leende, i hvilka jag, om jag hade rätt fattat dem, skulle kun nat läsa en god menniskas rena och bhjertliga glädje. Jag kan betala honom tillbaka nu, och-jag skall göra det. Jag vill bli lycklig, och jag vill bli glad — vore det också endast för hans barns skull. Tillfället att sätta detta beslut i verket kom nästan ögonblickligen. Dörren öppnades, och Eva trädde inirummet med långt och dystert ansigte. Kusin Dora, sade hon med en djup suck,