Aftonbladet – 19 oktober 1868, sida 3

förre af dessa inlemnåde skriftlig förklaring från de öfrige, hvilkas namn blifvit begagnade under de falska reverserna. Sedan Wijkander tHifvit förehemtad, upplästes protokollet för förra rättegångsdagen, hvari den tilltalade vidhöll hvad han förut uppgifvit, att brist på penningar för bruksrörelsens bedrifvande föranledt honom till begående af den första förfalskningen, hvilken sedan medfört de följande förfalskningsbrotten, som han lyckats dölja för bolagsJ männen, dels på det sätt, att alla bref rörande brukets affärer varit adresserade till honom sjelf, så att ingen annan tillåtits bryta dem, dels ock på det sätt, att han undandragit bolagsmännen alla meddelanden om huru rörelsekapitalet anskaffades. Då de första förfalskningarne i Örebrobanken uppJtäcktes vid den efter kamreraren WideIstrands afvikande hållna revisionen, m tänkte man i första ögonblicket denne f I förfalskningen. Så väl hade Wijkander ända Tttills dess förstått dölja sina ätgöranden. Det upplystes vidare, att Wijkander vid en bolagsstämma 1865 bemyndigats, att ibolagets namn och med tecknande af dess firma lupptaga de län, som kunde erfordras för bruksrörelsens gång, hvilket bemyndigande dock ej inuefattat någon rätt för honom att teckna bolagsmännens namn. Häradshörding Wendtland åbero den omständigheten, att bolags lemnat Wijkander tillräckligt rur förledt honom till att begå den fö falskningon, samt att det ena brottet derefter följt det andra, hvarunder Wijkander synts liksom hemfallen till en mani föreföll hr Wendtland nmärknirt bolågets delegare, hvilkas vinst oc Wijkander, ehuru på brottsligt sätt, sökt befrämja, aldrig Tale sig föranlåtna att taga reda på de hjelpkällorhan anlitat för så beydliga kapitalers anskaffande, anseende br Wendtlandt, att bolaget skulle handla om dess delegare m gjort sig f i början, då många perso framkallats af de oerhörda förfa!skuingarne, ippgående till omkring 690,000 rår, kunnat förebyggas. Tlärutinnan an äradshölding Wendtland, att någon vårdslöshet kommit bolaget till last, förbehällande han sin hufvudman rätt att, sedan icke allenast Wij utan äfven Ölsboda-bolaget gjort konkursen få göra de paståenden hvartill han kunde finna sig föranlåten. Härmed förklarades ransakningen slutad, hvarefter de närvarande, sedan männpa åklagaren afgifvit sina slutpåståenden, fingo afträda, och rätten öfverlade till slutligt ut-) ag, som efter en stund, då parteraa åter förekallades, meddelades. På giund af de särskilda förfalskniogar, till hvilka Wijkanoder känts skyldig vid de hållna ransakninzårne inför rådhusrätten i Urebro, Carlstad, Kristinehamn, Götel.r, och Norrköping, sa nu slutligen inför tockholms vadhus . dömdes han för samtli;.a dessa brott undergå :. 6 års straffarbete sowt för sin öfriga lifstid vara medborgerligt töruroende förlustig. or Of FE mm — En juridisk tvistefruga af allmännare intresse j har nyligen blifvit af högsta domstolen: afgjord. : Förhållandet dermed är, enligt D. A., följande: styrelsens öfver statens jernvägsbyggnader I: räkning beställde majoren A. W. Edelsvärd hos:; arkitekten -P. J. Ekman härstädes snickeriarbeton . tilltre stationshus och diverse andra byggnader, enligt skriftliga beställningssedlar af innehåll, att effekterna skulle levereras den 1 Maj 1855 och . anmälas till afsyning före levererandet samt af styrelsen betalas tillbopa med 4986 rdr 53 öre. Före den bestämda dagen hade hr Ekman arbetet färdigt och anmälde deti jernvägsbyggnadsstyrelsens arbetskontor till afsyning, utan att likväl nämnda styrelse hvarken gick i författning om afsyning eller arbetets hemtande från fabriken. Nu inträffade, såsom bekant, att hr Ekmans fabrik förstördes genom vådeld den 23 Juli 1865, hvarvid äfven ifrågavarande arbeten för byggnadsstyrelsens räkning uppbrändes. Hr Ekman fordrade emellertid liqvid för sitt enligt ackord verkställda arbete. Jernvägsbyggnadsstyrelsen nekade att betala och instämdes derför till härvarande : rådhusrätt, der hr Ekman styrkte att hans verkmästare hr Saul i rätt tid tillsagt å styrelsens arbetskontor att arbetet var färdigt till afsyning och afhemtning. Styrelsen ville advocera bort saken och invände, att den väl betingat sig att arbetena skulle vara färdiga den 1 Maj 1 men deraf följde ej,. att styrelsen också varit plistig mottaga dem nämnda dag, och då arbetena ännu icke blifvit afsynade, då eldsvådan inträffade, så hade eganderäten till dem icke heller ifvereått å styresen, hvarför Ekman sjelf borde få vidkännas förlusten. I öfverensstämmelse med denna styrelsens åsigt: dirmde äfven rådhusrätten den 7 Februari 1867 i målet. oe Hr Ekman vädjade till hofrätten, som den 31 December samma år fastställde rådhusrättens dom. Målet hänsköts nu af käranden till högsta domstolen, som den 15 sistl. September dömt jeruvägsstyrelsen att till sökanden genast utgifva effekternas värde, enligt de åberopar je beställningssedlarne, med tillhopa 4986 rdr 53 öre jemte5 ränta derå från stämningsdagen tilldess betalning sker, men befriat styrelsen från skyldighet att ersätta kärandens rättegångskostnader. — Öfverkörd. Den okände mansperson, hvilken, såsom förut i tidningen är berättadt, sistl. törsdagsafton öfverkördes å Gögatan oeh till följd af de dervid erhållna skadorna måste afföras till pro-4 visoriska sjukhuset, har derstädes natten tilligårt aflidit. Som han hela tiden varit utan sans, kunde 1 in upplysning om hans person af honom erällas. t — Drunknad. Förre skepparen Johan Magnusson från Öland omkom sistl. fredags afton, vid ass half 7-tiden, genom drunkning i Norrström. 1l Han, jemte ett par andra karlar, befann sig vid olyckstillfället uti en mindre roddbåt. De hadel: lyckats upphbaia båten genom norra brohvalfvet;1 men, komna derofvanför, fattade Magnusson tagt uti den utefter strömmens norra sida anbragta jernketting, dervid båten gled ifrån Magnusson och denne, släppande sitt tag, kom i vattnet samt c ögonblickligen sjönk, innan något haun vidtagas för hans räddning... Den döda kroppen är äunu( ej anträffad. Magnusson skall, enligt uppgift aflt ett par i dag vid polisförböret om saken närva-Å. rånde bröder till honom, haft vid druvkningstill-1 fället på sig några och 70 rdr i sedlar, förutom åtskilligt guldoch silfvermynt 1 LANDSORTS-NY I Jönköping den 15 Okt. Marknaden sist-l: lidne: gårdag utmärkte sig för en ovanligt rik till-? försel och var besökt af mycket menniskor. Söljäre och köpare funnos i rikiig mängd och kom-1 mersen gick lifligt. Detta gäller dock om han-! dela med landtmannaprodukter och kreatur. Deld sistnämnda stodo i. höga priser. Så till exempel be-!s tingade 13-qvarters feta oxar 300 å 310 rdr 12qvarters dito 250 3 260 rdr paret, kor 40, 50 å60s rår pr stycke. Handein i stånden på torget varl ganska .skral, och det märktes, att om allmogenr ej saknar pengar, så har den dock lärt sig-sätta ter värda darnå än hvad fallet var för nårra år! rf