Aftonbladet – 19 oktober 1868, sida 2

SEE Ära od om han vann kraft n stora prok uktivitet han alltjomt utvecklade till tjenst å ör den svenska lttteraturen. Man skulle ye uinnat hysa den förhoppningen, att han ännu af tskilliga år skolat qvarstå såsom en pryd-lng ad för vårt samhälle, såsom de yngre viterhetsidkarnes: och konstnärernas faderlige än och såsom sköldbärare för god och ädel mak i vårt land. Hvar och en som något änner till det senaste tidskiftets litterära iistoria och intresserar sig för svensk: kuls urutveckling skall med smärta mottaga budkapet om hans oförmöodade bortgång. Bernhard v. Beskow föddes i Stockholm in len 19 April 1796, der hans föräldrar; bruks-ti atron Bernh. Beskow och dennes hustru lh: inna C. Dalin, voro bosatta. Efter att hals; aft enskild handledning af skalden Stjern-d: tolpe, sändes han vid tio års ålder till 0 d ala och var icke mer än 11. år gammal, dåm an blef student. . Redan tidigt visade sig fr 108 ynglingen en bestämd riktning åt detjv: stetiska, ett varmt intresse för skön konst. fo Till en början röjde han en öfvervägande håg lic ör måleriet och det beslöts att han, efter ki ullbordade universitetsstudier, skulle utesluIhi ande egna sig åt denna konst under Bredas to edning. Heffners ankomst till Upsala och 1; iet. Hi, som derigehom uppstod på det mu-lA ikaliska området, vållade en förändring här-la 1tinnan. Beskow började då för allvar: studera v nusik; :han komponerade flera stycken, som ln vutind Freffoörs bifall, deribland musik tilllle Lings dramatiska idyll Kärleken. Efterlt hand blef dock kärleken för skaldekonsten)k hos honom. den öfvervägande, i hvilket hän-In seende han ifrigt uppmuntrades af Stjern-b stolpe. Fadren önskade emellertid att han 1; skulle beträda embetsmannabanan och han td inträdde derföre 1814 i finänsexpeditionen afla konungens kansli, der han mycket hastigt lä avancerade, så att han redan året derpå blef kopist, 1816 kanslist, 1818 prötokollsekrete-t rare. Ar 1825 utnämndes han till förste ex-1t editionssekreterare i konungens kansli och f aret derpå blef Han handsekreterare hos då-lf varande kronprinsen. Under tiden hade hanln gjort sig känd: såsom skald... Under.den lit-1f terära brytning, som hos-oss egde rum undertf andra decenniet af dettå århundrade, slöt här! sig närmast till den götiska skolan; häns för-1d sta dikter offentliggjordes uti Iduna. En af horont åren 1818 ocH 1519i två delar ut-T, gifven samling Vitterhetsförsök mottogs äfl allmänheten: ochkritiken -medstor välvilja. Samtidigt utgaf ban Areminne öfver THör-e kel Knutson, om hvilket Hammarsköld i sin jä för öfrigt temligen nagelfarande :recension i ytfrade, att det rättvist Kurdat , förtjenas stora priset i svenska akademien. Åren 1819 c -—21 företog hän en resa genom Danmark, Tyskland, Schweiz, Italien och. Frankrike, under hvilken han ga personlig bekant-ji skap med :flera af Europas. namnkunnigaste !l författare och koåsthärer, såsom Båggesenyl1 Oehlenschlieger, Goethe, F. v. Schlegel, Grillparzer, Tieck; Canova, Gerard, m. fl, Under 1 förtroligt umgänge med Byström, Laureeuss och Mörner egnade han i Rom fitiga stä-l1 dier åt de sköna konsterna, hvaral han ned-js lagt frukterna i sin afhandling om Ehren-1 svärd och i sina år 1832 utgifna Vandringe-1 mimen;, hvilka ådrogö sig en så stor upp; I 4 Å J märksamhet och framkallade ett så lifigt intresse, att — ovanligt nog för en resebe skrifning redan året derpå en ny upplaga måste utgifvas. År 1824 erhöll han svenska akademiens stora pris för poemet Sveriges anor,, ett galleri af taflor ur Svenska HKistorien, der :manr isynnerhet frapperades af den glänsande koloriten. År 1826 framträds! de hat med sin störa rg dikt Erik XIV, genom hvilken och det några år senare ! utgifna, på kongl. töatern ännu helt nyligen med den mest lysande framgång gifna sorget spelet Thorkel Knutson, han intog främsta! rangen bland ; Sverges dramatisk-teatraliska författare. Aren T827-—28 företog han ånyo 1 en utländsk resa, under hvilken han en län-: a tid vistades i Paris och-der gjorde -be-1: kantskap med Victor Fugo och Casimir de, la Vigne samt jemte de litterära studiernål1 äfven :egnade sig åt de musikaliska, under :; förtrolig, beröring ned Cherubini, Spontini 1 m. fl; Ar 1828 invåldes han fill ledamot af svenska akademien, inom hvilken han så-J1 lunda: varit: verksam under -entidrymd af, 40 år. Frib. v. BesköW försökte sig äfven en kor-J1 tare tid såsom direktör för kongl, teatern.! Han utnämndes till denna befattning den Ile Febr. 1831, men tog afsked derifrån redani den 23 Juni 1832, till följd af nämnde teaters redan den tiden kinkiga affärsställning il och då det var honom svårt attförlika kon-s stens och ekonomiens olika fordringar. 1 Sedan Fravzen år 1833 flyttat till Hernösand blef Beskow efter honom akademiens ; ständige: sekreterare. Den oförtrutna verk-: samhet han såsom sådan utvecklat är alltför! tillräckligt känd, att behöfva vidlyftigt om-( ordas. Det skall af ingen förnekas, att han varit själen inöm akademien. Yttre synliga :; erinringar om denna -hans verksamhet utgör ; den serie af ståtliga mMinnesteckningar,flutnat) ur hans pennå, som finnas i akademiens hand, lingar. Der kan mån dock icke få reda på hvad han enskildt gjort, för att befrämja ll akademiens syften och ändamål. och hvad ij han varit för en mängd af vitterhetens ochl4 konstens yngre idkäre i vårt land: 4 Liksom Beskow i många hänseenden varit 4 gynnad af naturen och lyckan, så ha äfven), en mängd yttre utmärkelser kommit den om; litteräturen så högt förtjente mannen till del; äfven de mest storatade och sådana som välli eljest nästan aldrig tillfalla den, hvarsjs segervinningar endast skett på det litterära !-s fältet. Adlad redan 1826, blef han år 1843,1. samma år då filosofiska fakulteten i Upsäla lt kreerat Honom till hedersdoktor, upphöjd i friherrligt stånd. Efter att ha erhållit eniå mängd inoch utländska ordensdekorationer, It blef han slutligen år 1861 utnämnd till rid-le dare af Serafimerorden ; för att han skullee ionehafva en rang, som möjliggjorde en så-t dan ordensutnämning, hade han förut blifvit t kreerad till öfverstekammarjunkare. I Alla svenska akademier för vetenskap, vits ( terhet eller skön konst hade invalt honom tilll f arbetandeledamot eller hedersledamot; men han tog icke ett sådant hedersledamotskap, såsom rr så ofta eljest är fallet, blott såsom en yttrels utmärkelse; -han intresserade sig lifligt för de ämnen, som af dessa samfund behandlades, le bivistade deras sammankomster och lemnade ts i deras utgifta handlingar intressanta spår afs sitt verksamma intresse, sin mångsidiga bild-s ning. Alla skola de sakna honom; men förlt Svenska akademien blir förlusten af honomu i ordets fullaste mening oersättlig. k TSll Tlngala nniversitot har Han togtamon. Ia.