Aftonbladet – 19 oktober 1868, sida 2

— STOCKHOLM den 19 Okt. a Afven de engelska tidningarne ha nu bör. at sysselsätta sig med den nordslesvigska i rågan i anledning af konungens af Danmark 6 rontal vid riksdagens öppnande. Bland an-) Ira innehåller den ministeriella Standard en 5 rtikelki ämnet, hvilken vi här meddela: s Det är omöjligt att antaga — skrifver ! standard — att Preussen önskar förse Frank1 ike med en förevändning till krig och med j! n värdefull bundsförvandt att föra det; men t etta är i sanning följden af det barnsliga Ss örhalande, hvarmed det söker undandraga ig verkställandet af Pragfredens artikel. 5. fer än två år ha nu förflutit, sedan trakj1 aten undertecknades, och ännu har man icke ifvit den nordslesvigska befolkningen till-4 ille att förklara, om hon önskar vara preusisk eller dansk. Preussen har tagit hertiglömena i besittning till följd af. Österrikes t fsägelse, men fullkomligt ignorerat det vil-li or; med hvilket afsägelsen skedde. Välls lefvo ungefär: ett år; efter sedan fördraget ndertecknats, underhandlingar inledda med Janmark om denna sak, men dessa underandlingar måste nödvändigt bli utan, resulat, ty Preussen fordrade, att Danmark skulle emna garantier, som hvarken hade sitt beättigande i Pragfördragets ordalydelse eller unde törsvaras af hvilket nationelt billigetsskäl som helst. Pragfördragetberättigar ordslesvigarne att svara ja eller nej på fråan: Viljen I åter förenas med Danmark ? itan något. slags inskränkning, och Preussen örband-sig att framställa denna fråga och espektera svaret. I stället för att uppfyllå lenna förbindelse har det dagtingat med Danmark om beskydd för de tyskar, som unde vara innefattade i de distrikter, som nligt befolkningens omröstning skulle återemnas till Danmark, och det har för dem ordrat privilegier och friheter, som nu knappt ågon makt skulle fordra för sina i Turkiet posätta undersåter. Danmark vägrar att gå n på dessa anspråk, emedan de skalle gifva len preussiska regeringen — förevändning till n oafbruten inblandning i landets inre styelse, ja till på köpet göra en sådan inblanding till en pligt för Preussen. . Den danska :egeringen anser, såsom konung Kristiarlnyigen har yttrat i sitt trontal, det vara sin pligt att icke samtycka till någon uppgörelse, som skulle leda till framtida förveckingar i heones förhållande till Preussen. Underhandlingarne äro således rent af ett spegelfäkteri. Preussen vill icke verkställa len artikel i Pragfördraget, som utan något nskränkande vilkor föreskrifver, att det skall sifva nordslesvigarne tillfälle att uttala deras önskningar, och skälet till dess vägran är, att danska regeringen, som icke har någonting annat att göra med saken än. att, om bon finner så för godt, taga de distrikter i besittning, som kunde uttala sin önskan att åter bli förenade med Danmark, icke vill. gå in på att ställa de tyskar, som Kunde: finnas i ett sådant distrikt, utanför den danska lagstiftningen och de danska domstolarnes jurisdiktion. Det är lätt att förstå, att den franska pressen bemäktigar sig denna fråga och uppmanar Preussen att uppfylla sina förbindelser. Härpå svarå de preussiska tidningarne, att saken icke angår fransmännen, att det står Preusset fullkomligt fritt att uppfylla sin förbindelse eller lemna den åsido, alldeles som det sjelf finner för godt, och att det är ett fullkomligt hederligt förfarande, om det fin ner för godt att icke uppfylla sin förbindelse, Frankrike har i 8trängaste mening kanske icke rättighet att. fordra, denna. förbindelses uppfyllande, då det icke har underskrifvit Pragfördraget. Men sedan grefve Bismarck har samtyckt till, att detta förbehåll till förmån för danskarae skulle införas i ge et på Frankrikes enträgna begäran, är det förspilld möda ett frånkänna Frankrike rättighet att göra invändningar mot förbindelsens öfverträdande, derest det fnner(lömplikt att uppträda sålunda. Det skulle icke gagna det ailraringaste att förneka Frankrikes rättighet, om det verkligen önskar blanda sig i saken. Låtom.oss antaga, att kejsaren; såsom tyskarne påstå, rufvar på krig öch behöfver en förevändning dertill, skall man då genom att förneka hans rättighet att fordra, att danskarne i Slesvig undfå den rätt, som fig kg lofvåt dem, förhindra honom att begagna denna förevändning, om det är hans afsigt att föra krig? Deita är Kanske den endå rättvisa förevändning, som kejsaren kan finna, för att .blanda sig i Tysklands angelägenheter, och det är svårt att förstå, af vad skäl den preussiska regeringen så noggrannt sörjer för -att--hålla denna förevändning öppen för honom; Och ifall man antager, såsom vi göra, att kejsaren icke rufvar på krig och skulle vara glad åt att icke få skälatt föra krig, är det i..högsta grad oklokt att hålla en fråga öppen, som förgiftar förhållandet mellan de båda stora län derna och förhindrar: all. hjertlig försoning. Preussen skall naturligtvis icke göra något, som det icke med ära är manadt att göra, blott för att ställa Frankrike tillfreds. Det. skall icke falla någon in att fordra något sådant äf det, Men-i denna sakhar det afgjordt och obestridligt orätt på sin sida. Det har förpligtat: sig att återlerhna Nordslesvig till Danmark, och det förhalar sppande af denna förpligtelse, dörföre att Danmark är svagt och måste vänta på hvad Preussen inner för godt att göra. Vi lita på, att orefve Bismarck skall afgöra denna obetydliga, men farliga fråga, så snart -han återkommer till Berlin. Preussens ställning är tillräckligt säker att det kan undvara ett par hundra tusen motspänstiga undersåter; det ir tillräckligt starkt att tillförsäkra de få tyskar, som kunna komma att innefattas i iterlemnandet, en rättvis behandling, utan utt härför fordra garantier, och det är likaedes tillräckligt starkt för att utföra en rättvig och hederlig handling utan satt utsätta sig ör, att man söker skälet härtill i en främnande påtryckning. Tridskola, Efter inhemtande af Skogsstyrelsens: utlåtande har K: M:t den 12 nästl September sig: föredragas låtit en af Upsala läng Hushållningssällskap fjord ansökning att, till utridgning länets trädskola och till uppdragande af NTA kaR Ad nh kadtartan fx hylla andr änan