Aftonbladet – 17 oktober 1868, sida 3

e SIS OCK, Nvuket mtresse dret dem Ull detta minutiösa antecknande af alla obetydligheter för dagen. Likaledes har man nu litet svårt att rätt fatta den framstående roll, som vitterleken spelade. När man läser dessa bekännelser från seklets början, ser man bäst, huru mycket de ledande tidsideerna, de herrskande tidsintressena förändrats under loppet af fem årtionden. Det offentliga lifvet tager nu vida starkare de enskildes uppmärk:. återg g vetenska ha trängt die Sc samhet i anspråk; den periodiska pressen NE ler membdirernas roll t ifver dagskröni i det den fotografis kans innehåll, de stora liga och samhällsproblemen Möngeisterei och estetikens pretentiover i bakgrunden. Vi kunna ej finna T— LTT något annat svar på de nyss framställda spörjsmåsen. Naturligtvis träffar man i dessa dagböcker små bidrag i alla möjliga riktningar till det inre af dagens historiav. Politikern, litteraturoch kulturhistorikern kunna här samla många drag. Den som utan något dylikt, särskildt syfte älskar en underhållande läsning, skall ej förgäfves taga Schmidts dagböcker i hand. Hvem som är vän af muntra anekdoter skall här träffa ett rätt godt förråd. Några exempel på stilen och tonen i detta senare strögods må följa: Fröken Jessen — en af Schmidts Kjöbenhavnsbekanta — fortalte et slemt Puds, hun som Barn hav de spillet sin Oncle Schxefer, Prsest i AsminI mej Jnaar han havde Han brugte nemlig stedse at lase et Vers, decit sin Przediken, og han havde givet Fröken Jessen i Commission, at gjöre et deröd. i pa hans Vegne med Hensyn paa Materien, som an afhandlede og som han angav for hende. I Men han, som fik Vie paa hans Brendeviinsflaske, hvoraf han jevnlig nippede, skrev et Vers, der begyndte saaledes: Hjelp, att naar Flasker bliver tom, den atter fyldes maa hos Madam Bakke etc. Hun troede naturligvis, at Manden vilde gjennemsee Verset, förend han tog det med paa Predikgtolen, men blev ikke lidet forskrekket, da han begyndte: Hjielp og gjentog dette flere Gange et frygteligt Blik til hende, som sad i en dödelig Ängst. Omsider, efter megen Hosten, hjälp han sig ud af Kniben med det Vers: Hjeelp, at din sunde Lrerdoms Kraft etc. Hun slap ogsaa tanlelig for den forventede Skrifteprediken bag efter.s Jessen — en broder till förbemälda dam — fortalte fölgende snurrige Misforstanelse. En svensk Herre yttrede engang for ham sin Foruns dring over den höte Grad af benhavn, at man daglig i Aviserne falböd Fruentimmere til Leie. Jessen var ikke mindre forundret over, hvorledes han var kommen paa den desperate Idee og erfor da omsider, at han tog Veerelser. for det svenske varelser, Vsesener, og meente, at det endeli Veesener, som saaledes bortleiedes. Professor Gieseke — en tysk vetenskapsman, med hvilken S. gjorde bekantskap i Kjöbenhavn — var just i Wien, da Bernadotte var der som fransk Gesandt og ner var bleven et Offer for Pöbelen, fordi han som god Jacobiner drak paa Balconen Arm i Arm med sin Tjener: Republikens Skaal! Ned med alle Kongeriger!s og kylede Glassene i Hovedet paa dem, som gik neden under. Smedesvendene, som boede i Nzerheden, entrede snart op paa Balconen, sloge alle Vinduerne paa det Lichalt sprengt Porten. Havde ikke Politiet kommet ham til Hjelp, var hav bleven massacreret. tidirecteurens Hoved; men denne betydede ham at, hvis han rörte sig, var han dödsens och bragte ham i al Stilhed under sterk Escorte over Greondsen. Betecknande för de förenade folkens ringa kännedom om hvarandras förhållanden är den främmande, indifferenta ton, hvari en vitterhetsälskare som Schmidt, ännu så sec som 1818, yttrar sig om de litterära fejderna i Sverge: . Ingemann litternige Partior I 8 phoristers 02 skal have store Ey EN att der skal vi turder Nav ar DRM er Om al Täghör, bon sin Pult, er mod dem fet ri Ö Sörköj efter Krigssången för skånska landtvärnet och Svea, Tegners namn var honom obekant. Under urtima storthinget antecknar han den 25 Oktober: Eftermiddagen tilbragte jeg med at skrive paa min Dagbog, expedere Embeds-Brevg vg skrive et Brev till min Kone, hvormetd fulgte et Digt, Nore kaldet, af ev Tegner, Professor i Lund. Enkelte Stropher ere bkjönhe, iser den om Carl August, og det Hele har mere poetisk Gehalt end de svenske Digte i Almindelighed pleie at have. anleduing af freden i Kiel. Schmidt, som trott att dikten tillkommit med anledning af unionens stundande afslutning i slutet af samma år, anmärker några dagar efteråt, som det tyckes, ej utan en lindrig färtrytelse: Forend jeg gik til Storthinget meldte den unge Schwach sig hos Pavels for at udbede sig hang Bedömmelse over eu Oversettelse af Tögnere Nore, som han efter Wulfsbergs anmodning hat mataget sig. Bemeldte Digt, som man troede faorikeret i Anledning af Foreningen, skal allerede have veret bekjendt i Kjöbenhavn i Februar Maaned.v Den unge Schwach,, Nores öfversättare, slutligen stiftsöfverrättsassessor i Throndhjem, tillhör såsom poet den äldre dansknorska skola, som först under de sista årtiondena aflösts af en starkt utpräglad nationel riktning. versättning af Nere hade ett slags officielt ändamål. Schmidt berättar nemligen den 6 November: KL. 12 gik jeg i Gaar til Storthingets Conversationsverelser, for i Forening med en Snees af Medlemmerne at gjöre Cour hos de svenske Commissairer i ERSTA af Kongevalget. dens vi samledes, uddeelte Wulfsberg en at Schwach forfattet Oversiettelse af Tegnörs Nore.n Till slut ett par smakprof af de politiska rykten, i hvilka tidens tarhågor och förhoppningar afspegla sig. Y Oktober 1814 skrifver Schmidt: Committeen, — d. v. 8 den komitå, som storthinget förordnat att föra förhandlingarne med Carl XII:s komissarier — havde sögt Oplysning hos de svenske Commissairer om Rygtet, at en hemmelig Artikel i Kieler-Traktaten skulde bestemme OÖverdragelsen af Nordlandene og Finmarken til Rusland, hvorpaa bestemt svaredes Nei. Den 11 November: Bonnevie fortalte i Gaar, at Rygtet siger, der skal vere Rigsdag i Strömstad den 1ste Februar neste Aar og at Sverrig da vil opheve Repriesentationen ved Strender og antage de samme Principer i Henseende til Repriesentationen, som den norske Grundlov har. I saa Tilfselde vil den svenske Adel faa sin sidste Rest og et megtigt Skridt gjöres til Rigernes fastere Forening.. Deo 24 April (under tinget på Eidsvold): I Gaar havde Steenstrup hört fortselle, at en mistenkelig Person bavde vieret ved Prindsens (prinseo-regenten Christian Fredriks) Vaerelser Natten til sidste Mandag og der ladet sine Sko i stikken. Man troede, det kunde vieret en svensk Udserding og bad derfor Prindsen have en Offceer liggende inde hos sig, hvilket han dog fandt ufornöden.r Den 1 Maj: Zz talte jeg som snarest. Han Umoralitet i Kjömaatte viere qvindelige tensteinske Palais, hvor han boede, ind og bavde . Til Tak herfor affyrede han en Pistol over Poli-. Det kan då ej förundra, att 1814, flere år vensk ; Tegners Nore, skrefs, som bekant, medl. Han dog 1860. Hans öf-. Me-: ed Rosenkrant Pp, at Da rk snart vilde fölge Norges