Aftonbladet – 16 oktober 1868, sida 3

Article Image
Försynen beredt oss att bli ett stort folk genom att bilda en nation som skall väcka hela verldens afund, ty hon skulle kunna diktera lagar för alla och icke behöfva frukta någon. Portugiser! Lefve den iberiska unionen! Hysen förtroende till de fria män som tänkt på sitt lands storhet och på sina landsmäns lycka. Portugiser! Bland fria män finnes inga främlingar. Alla äro bröder. Lefve den iberiska unioneni Man tror att denna proklamation, åt hvilken regeringen icke egnat någon synbar uppmärksarnbet, blifvit skrifven i Spanien. De portugisiska tidningarne protestera af alla krafter mot hvarje tanke på en iberisk union; flera blad anklaga regeringen för att vilja befrämja en sådan. I Prag har, enligt ett i tisdagsbladet meddeladt telegram. den 12 dennes och stort folkupplopp egt rum, hvilket måst dämpas med tiulbjelp af den väpvade styrkan. På öfverkommendantens furst Montenuovos befallning ha de offentliga platserna från den 8 dennes hvarje afton varit besatta med starka militärafdelningar, medan patruller drogo genom hufvudgatorna. Befolkningen har förnyade gånger gjorts vppmärksam derpå att hvarje försök att motsätta sig öfverhetens anordniogar skulle ha militärens mellankomst till följd. Den 10 om vatten blef polisdirektören i Prag pr telegraf kallad till Wien för att rådpläga med inrikesministern Giskra. Den 11 försökte czecherna en ny demonstration, som slöt dermed att militären nödgades skingra folkmassan, hvarvid flera personer blefvo sårade. Den provisoriska ståthållaren general Keiler hår utfärdat en kungörelse, hvari hau ånyo uppmanar till iakttagande af lugo och ordning, då han i motsatt fall måste använda vapenm nakt. Det märkliga vid denna proklamation är, att den — som telegrammet uttrycker sig — uttalar hoppet om ett återställande at det goda förståndet på för fattningsmässig väg. För att hindra ezecherna från det till den 8 November bebådade allmänna folkmötet på Hvita Berget utanför Prag har den högstkommenderande generalen i Böhmen beslutit att i början af November på Hvita Berget uppsätta ett vinterläger, till hvilket stora truppafdelvingar af alla vapenslag skola inträffa från Böhmen, Mährenoch Nedra Österrike. Från Hvita Berget domineras staden Prag ful Iständigt, Till flera af de större byarne i trakten af Prag ha kavalleriafdelningar ankommit. Wientidningarne mena att dessa åtgärder åsyfta att i nödfall kunna proklamera belägringstillståndet, och man väntade hvarje dag att i Wieverzeitung få sa en officiel kungörelse om bemyndigande för regeri yndigheterna i Böhmen att, så framt omständigheterna gjorde det nödvändigt, tillsvidare upphäfva de bestående lagarne om den personliga friheten, församlingsrätten o. s. v. I städerna Prag, Smichow och Carolinenthal skulle detta undantagstillstånd strax träda i kraft, Det säges att borgmästaren i Prag, Klaudy, ingifvit sin demission. Enligt ett senare telegram till Neue freie Presse ha czecherna den I0 och 11 dennes hålilt nya foikmöten i trakten af Prag, men blifvit skingrade af den militära makten. ITALIEN. Från Florens klagas öfver den skada, som de under en tid oupphörligt fallande störtreguen förorsakat 1a flere trakter i Italien. I öfre Italien har jernvägsförbindelsen mellan Milano och Turin, mellan Milano och Pavia samt Pavia och Alessandria blifvit afbruten genom öfversvämningar. Jernbanbroarne öfver Ticino vid Buffalora samt öfver Po vid Piacenza äfvensom Pontelagoscuro-bron ha varit satta på ett svårt prof, men ha dock uthärdat det, utan att bli skadade. Jernbanan mellan Florens och Livorno är afbruten vid Empoli. Vattnet i Ticino och Po har icke i mannaminne varit så högt som nu. Äfven i Florens ha flere stadsdelar stått under vatten, utan att dock någon betydligare skada derigenom uppstått. Den franska ultramontana tidningen Le Monde anser naturligtvis detta för en varning från himmelen för att bringa italienarne på bättre tankar. Hon låter nemligen en korrespondent skrifva till sig från Florens: Gud befattar sig sannerligen icke med nonvinterventionsprincipen och stundom gifyer ban sig tillkänna för Italien genom blixt och oväder, innan Han griper till alla andra medel, med hvilka Hans starka arm är väpnad... Denna så besynnerliga tids mest himmelsskriande tecken dock i Le Mondes tanke den ringa uppmärksamhet, som den alimänna meningen egnar alla dessa gudomliga straffdomar för att med ogrumslad glädje hängifva sig åt en Prims, en Serranos och en Topetes hjeltedater. Den 5 dennes tidigt på morgonen fann man på åtskilliga ställen i Florens upproriska plakater ansi agna, hvilka hänvisade till Spaniens exempel; de blefvo dock genast ned S it endast nå a få personer hunno läsa dem. Under das lopp nedkastades från flere isynnerhet vid Via Calzajuoli papappar, på hvilka stod skrifvet: Cittadini, imitate la Spagna! (medborgare, följen Spaniens exempel). Detta väckte naturligtvis endast munterhet bland de fredlige handlande och affärsmän, som i stor mängd bo vid nämnda gata, vid hvilken äfven börsen ligger. I Genuatidningen Movimento berättar någon om ett besök, som han nyligen gjort hos Crovibaldi på ön Cap Generalen läg till nyss förut tagic ett bad. Han var: som alltid Jvgn, vänlig och förekommande. Jag lider nu rmindre, sade han till sin gäst, men jag blir gammal; hvad är väl att göra ad

16 oktober 1868, sida 3

Thumbnail