Aftonbladet – 16 oktober 1868, sida 2

norsk officer ha rvarit dessa försök. — Karl Johans skola i Petersburg. Handelstidningens resande korrespondent berättar från sitt besök i Petersburg Tförliden sommar följande om den svenska skolan i Petersburg: Specielt af intresse är att känna huru den ännu s. k. Karl Johans skola i Katarina svenska församling kom till stånd, hvilken berättelse jag återgifver utan att dock dervid nämna några namn, alldenstuud detta möjligen skulle kunna ty das såsom mindre grannlaga. Bland kejsar Alexander I1:stes gunstlingar var äfven en minister N—n, hvilken genom sitt lättsinne och öfverdådiga lefnadssätt bortslösade stora summör, hvilka af monarken betaltes. Men det började att gå för långt; N. drog alltför stora vexlar på sin välgörares godhet och denne tröttnade vid det ständiga slöseriet. För att ej alldeles öfve lemna N. åt sitt öde, lät han en dag tillställa honom en bok, deruti hvarje blad var en hundrarubelsnot. Utanpå stod på permen skrifvet första delen. N., trogen sin vana, var ej sen att förstöra beloppet och skref sedan till monarken med anhållan om att snart få andra delen. Han erhöll den, men tillika med påskrift: Andra och sista delen,. Sedan n denna summa blifvit bortslösad och ej vidare stod till att få från högre ort, började N. att utfärda skuldförbindelser, hvilka en tid giugo som värdepapper hos vissa bankirer, som kände det intima förhållande hvaruti gunstlingen stod. Men papperen sjönko, förtroendet försvann, så att slutligen såldes N—ns skuldförbindelser till en kopek pr rubel. En då i Petersburg vistande svensk, L—e, köpte en dag dylika skul!sedlar till ett ansenligt belopp och begaf sig derefter upp till svenske ministern excellensen Löwenhjelm med anhållan om hans hjelp att utfå summan af kejsaren, framställande sin sak som särdeles behjertansvärd. LL. lofvade att göra hvad han kunde och med det stora anseende han ätnjöt hos Alexander den 1:ste, lyckades det honom genomdrifva att kejsar ren inlöste de presenterade vexlarne. Ex L, lät kalla mannen i fråga och öfv erlemnade honom beloppet, dock med den reservation, att han hädanefter hade intet att vänta om han inlät sig uti vidare transaktioner med den nu fallne gunstlingen. Ifrån att ha egt intet blef. L—e nu en rik man, och för att visa sin tacksamhet för excellensen Löwenhjelm kom han en, dag upp till denne och anhöll om att få såsom dusör öfverlemna 10,900 rubel för det besvär excellensen haft med penningarnes utfående. IL. svarade dock att han endast gjort sin skyl dighet såsom minister och att han alltid är redo att tjena sina landsmän. Men, tillade L., som alltför väl kände att nämnde landsman var eu som ej förstod att hushålla: jag vill ej heller återge eder penningarne, utan behåller dem för att användas till ett godt ändamäl. Härmed förklarade L-—e sig belåten och kapitalet bortsattes tillsvidare på ränta, hvarjerate en komite bildades, som framdeles skulle besluta på hvad sätt penningarne borde göras fruktbringande. Flera år förgingo utan att något resultat blef fattadt angående medlens användande. Excellensen Löwenbjelm lemnade sin ministerplats och efterträddes af baron Palmstjerna, som då tillika med generalkonsul Sterky och gifvaren utgjorde de komiteledamöter, som förvaltade ifrågavarande fond. Vid denna tid börjades redan en liflig agitation för att få en skola för svenska barn och man förfrågade sig hos komiteledamöterna, om ej de till deras disposition varande mejlen härför kunde få begagnas. Såväl baron Palmstjerna, som generalkonsul Sterky hade intet deremot, men gifvaren, som förbeb ällit ig rättigheten att lemna sitt medgifvande, rade gå in på förslaget, såvida Kl baron P. ville utverka åt honom en svensk orden, hvilket denne åter hvarken ville eller kunde, alldenstund L—es personliga förhållanden voro af mer än tvetydig beskaifenhet. Slutligen, efter långa afhandlingar och mycråk, lyckades det genom den nuvarande asörjaren pastor Zandt att förmå L—e taga reson, och med svenska regeringens medgifvande öppnades derefter den ännu beåndande Karl Johaus skola, hvars grundond vuxit från dess urspruvgliga belopp till 30,000 rubel. Skolan utgör nu en del af det i Katarinas svenska församling varande läroverk, hvari n god undervisoing meddelas af flera skickiga lärare. Lokalen består af ljusa och glada ch för sitt ändamål väl inredda rum. EO — De underjordiska jernvägarne i endan. Göteborgs Handelstidnings kor